Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Brouppsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppsättning på fasta ställningar
För montering av järnbroar hava ställningarna i allmänhet och såsom
även tidigare varit brukligt utförts av träkonstruktioner, enkelt
sammansatta av med varandra förbundna tvärgående pålok eller bockar, bild 142.
Vid åtskilliga broställen,
isynnerhet sådana med stora spann och
högt läge för brobanan, hava dock
krävts ställningar av mycket stor
omfattning och i och för sig
betydande byggnadsverk. Fall hava
vidare förekommit, då
träkonstruktionerna med hänsyn
exempelvis till fors i vattendraget eller
behov att lämna fria
genomfartsöppningar, vare sig på vatten eller
land, måst begränsas till enstaka
stöd, varvid mellanrummen
istället överbyggts med järnbalkar, ej
sällan utrangerade broar, vilka då
upplagts på nämnda stöd och i sin
tur fått utgöra underlag för
ovanpå dem uppförda ställningar.
Dylika mellanstöd i de fasta
ställningarna hava stundom byggts i form
av kistor eller sliperspallningar.
 |
| 145. Frisvävande montering av nya Forsmobron. I bakgrunden gamla bron. |
Broar av stenmaterial, särskilt välvda dylika, kräva i vissa avseenden
annan anordning av uppsättningsställningarna än broar med
järnöverbyggnad. Helt naturligt är det för ifrågavarande broar av stor vikt, att
de fasta ställningarna under bron utföras stabila, så att de ej röna
opåräknade sättningar under byggnadstiden. Oundvikliga mindre sättningar
bruka vid större spann utjämnas genom att man från början giver
ställningarna lämplig överhöjning, störst vid mitten och avtagande vid
ändarna. Särskilda anordningar måste emellertid vidtagas för behövlig
justering av höjdlägena men också för att, sedan ställningarna fyllt sin
uppgift, kunna gradvis frigöra desamma från brokonstruktionen på
sådant sätt, att denna endast så småningom får träda i full verksamhet för
uppbärande av sin egen vikt. Beträffande de vid statsbanorna utförda
smärre valvbroarna samt betongbroarna med plan undersida har man
såsom justerings- och lossningsanordning åtnöjt sig med kilar av trä och
i övrigt för dessa broar byggt de egentliga ställningarna på i huvudsak
liknande sätt som för järnbroar. För större valv däremot hava
ställningarna i regel anordnats av tvenne i höjdled åtskilda
träkonstruktioner, så att ett övre system av s. k. valvstommar, vilka upptill formats
efter det blivande valvet, fått på lämpligt antal upplag vila på ett undre,
fast ställningssystem. Nämnda upplag hava samtidigt utgjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0187.html
