Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Brouppsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppsättning utan fasta ställningar
Anledningen till att man beträffande ej så få broar med
järnöverbyggnad av större mått sett sig föranlåten tillgripa uppsättning utan fasta
ställningar i broöppningarna har i allmänhet varit den, att det mött
svårigheter att för rimlig kostnad uppföra byggnadsställningar i vattendrag vid
brostället till följd av stark fors, isgång, flottning, stort vattendjup, dålig
undergrund eller andra ogynnsamma förhållanden, exempelvis
brobanans belägenhet på betydande höjd över vattendraget.
Monteringen av järnöverbyggnaden har i dylika fall skett antingen
direkt i slutligt läge genom utbyggnad fack för fack, s. k. frisvävande
montering, eller ock i provisoriskt läge, där fast underlag kunnat beredas,
i vilket sistnämnda fall efter omständigheterna lämpade anordningar
måst vidtagas för att inlägga den helt eller delvis färdiga överbyggnaden
på dess slutliga plats. För broar i flera spann över exempelvis en älv eller
annat vattendrag har det ej varit ovanligt, att en kombinerad
uppsättningsmetod tillämpats, i det att ett eller flera av spannen vid vardera
änden monterats direkt i slutligt läge på fasta ställningar, under det att
mittspannens uppsättning måst ske utan dylika. Detta tillvägagångssätt
har varit regel, då mittspannet monterats frisvävande, enär därigenom
den för utbyggnaden behövliga motvikten eller förankringen lättast
erhållits.
 |
148. Insvängning av fasta spännet i bron över Nordre älv, Bohusbanan. |
I 1906 års minnesskrift redogöres för olika metoder, som dittills
förekommit vid statsbanorna vid brouppsättning utan fasta ställningar. Av
redogörelsen i fråga framgår bland annat, att en vanlig dåtida metod,
särskilt för broar med flera sammanhängande spann, var att
färdigmontera hela broöverbyggnaden på land bakom ena landfästet, varefter den
med tillhjälp av väl insmorda släpplan eller på rullar genom utdragning
i brons längdriktning och med den utskjutande broänden hängande fritt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0189.html