Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 224 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Räler med tillbehör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktningen bockas de något (10—15 mm) åt motsatt håll för att motverka ändarnas
benägenhet att sjunka, sedan rälerna på nytt inlagts i spår. Från riktmaskinen
föres rälen på rullar till kap- och borrmaskinen, där de nedstukade ändarna
bortkapas och nya hål borras vid båda ändarna. Maskinen är ställbar för olika
rälslängder. Det vid kapningen erhållna skrotet lastas å järnvägsvagn inne i
verkstaden och försäljes.

181. Rälsjusteringsanläggning i Örebro.

Sedan rälerna sålunda justerats, uppdelas de efter slitningsgraden å rälshuvudet,
varefter de minst slitna rälerna vidaresändas till bandelar med stark trafik och de
övriga till bandelar med lättare trafik. En del av de mindre slitna rälerna ha efter
endast riktning visat sig lämpliga för enstaka utbyten även i starkt trafikerade
spår, och en del mera slitna räler hava efter justering kommit till användning för
sidospår å bangårdar.

Arbetet har i allmänhet bedrivits med enkla skift vintertid och med dubbla skift
under den övriga delen av året. Antalet i Örebro justerade räler har uppgått till:
under år 1925 10 720 st., år 1926 22 275 st., år 1927 15 894 st., år 1928 16 015
st., år 1929 20 463 st. och 1930 18 857 st.

Arbetsstyrkan har i verkstaden varit 4—5 man, och hava medhunnits cirka 50 st.
räler per 8 timmar. Kostnaden för riktning, kapning, borrning samt lossning och
lastning per 10 m räl av 1896 års modell har utgjort cirka 1 kr., vari ingå arbetslöner
och kostnad för förbrukningsartiklar.

Justeringsanläggnigen å Svartön är i stort sett utrustad på samma sätt som
anläggningen i Örebro. I Ljusdal äro anordningarna något enklare. Sålunda finnes
där endast motordriven riktmaskin jämte anordningar för underlättande av
räler-nas lossning och lastning.

Rälsskarven. Vid de första statsjärnvägarna användes s. k. understödd
skarv med plana skarv järn och underläggsplatta å skarvslipern. År 1870
övergick man till s. k. svävande skarv med bibehållande av plana
skarvjärn, vilka emellertid snart visade sig för svaga, varför först de yttre och
sedermera även de inre ersattes med vinkeljärn av den typ, som ännu
användes. I mindre utsträckning hava försök gjorts med en del andra
slags skarvjärn. Sålunda inlades år 1901 å sträckan Malmö—Lund s. k.
kilskarvjärn, varvid rälsändarna understöddes av genom urtagning i
skarvjärnen indrivna kilar. Denna skarvkonstruktion visade sig under
de första åren väl motsvara förväntningarna, men, i den mån kilarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>