Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 230 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Räler med tillbehör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett missöde, som inträffade på riksgränsbanan den 14 januari 1921,
då en malmvagn under stark kyla passerade sträckan
Bergfors—Stordalen med svåra »slag» på båda hjulringarna å ett hjulpar,
antagligen uppkomna genom att bromsblocken under uppehåll i Bergfors
frusit fast och hjulen kommit att släpa. Omedelbart efter det tåget med
vagnen passerat, upptäcktes sålunda 203 st. rälsbrott. Under januari
tillkommo på samma sträcka ytterligare 71 st. och under februari—april
47 st. rälsbrott, allt sannolikt till stor del beroende på, att räler vid det
nyssnämnda tillfället blivit skadade, så att de sedermera brustit.

Även år 1929, då antalet rälsbrott är anmärkningsvärt stort, har man
genom verkställda observationer kunnat fastslå, att orsaken härtill i viss
mån varit att söka i framförandet av vagnar med felaktiga hjulringar.
Härtill kommer att vintern 1928—1929 även var ovanligt sträng.

En allmän iakttagelse har varit, att rälsbrotten förekommit periodvis,
mest under vinter- och vårmånaderna, och att dessa perioder inträffa vid
olika tidpunkter för olika bansträckor och mestadels sammanfalla med
starka köldperioder och perioder med hastiga temperaturväxlingar.
Såsom framgår av tabell 2 är antalet rälsbrott också störst å
statsbanornas nordligaste distrikt, V distriktet.

Tabell 2, utvisande antalet rälsbrott å V distriktet 1915—1930.
År	Antalet rälsbrott	Antalet rälsbrott per 100 km	År	Antalet rälsbrott	Antalet rälsbrott per 100 km	År	Antalet rälsbrott	Antalet rälsbrott per 100 km
1915	137	10,80	1920	217	16,22	1925	106	7,21
1916	469	35,80	1921	483	36,13	1926	94	6,39
1917	795	60,78	1922	158	11,78	1927	81	5,49
1918	334	25,50	1923	105	7,76	1928	112	7,35
1919	437	32,78	1924	63	4,65	1929	172	10,79
						1930	76	4,30

Det torde ej vara uteslutet, att även införande av elektrisk bandrift
haft något att betyda för ökningen av rälsbrottens antal. Sålunda visar
ovanstående uppgift att en sådan ökning uppkom de närmaste åren efter
1915, då riksgränsbanan elektrifierades och malmtågens hastighet i
samband härmed ökades från 45 till 60 km i timmen. Även å I och II
distrikten hava rälsbrottens antal något ökats, sedan elektrisk drift infördes år 1926.

Flertalet rälsbrott är s. k. totalbrott. Men brott kunna även uppstå
utan att rälen gått helt av. Bland dessa äro de s. k. fotbrotten av ett
särskilt intresse. De uppstå i regel över en sliper och karakteriseras av att
ett halvmånformigt stycke brytes ur rälsfoten. För belysande av, i vilken
omfattning dylika rälsbrott förekomma, lämnas i tabell 3 uppgift å dels
antalet fotbrott och dels totala antalet rälsbrott för vart och ett av åren
1915—1930, d. v. s. de år, då rälsbrott i större omfattning förekommit.

Fotbrottens antal har sålunda åtminstone under vissa år varit högst
avsevärt. Dessa brott inträffa så gott som uteslutande å räler av 1896 och
1899 års modeller, vilka med sin breda och tunna fot äro särskilt känsliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>