Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 310 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegraf och telefon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rörande de under 1880-talet tillkomna och sedermera alltmer utvecklade
rikstelefonlinjerna inom järnvägens område.

I överenskommelsen intogos även en del föreskrifter om stolptyper,
ledningsdimensioner m. m. Det blev emellertid snart nog klart, att dessa
föreskrifter icke voro lämpliga eller tillfyllest. Den ökade belastningen
på stolplinjerna till följd av det
växande antalet
rikstelefonledningar hade nämligen vid upprepade
tillfällen vållat avsevärda avbrott i
järnvägens telegraf trafik,
förorsakat stora tågrubbningar, ja,
ikullblåsta stolpar hade till och med
avsevärt hindrat tågens framförande.
Efter gemensamt verkställd
utredning träffade de båda
verksstyrelserna år 1912 ett nytt avtal
angående telegraf-, telefon- och
kabellinjer inom statens järnvägars
område. På grund av denna
överenskommelse, som fortfarande äger
giltighet, vidtogos nödvändiga
förstärkningar av stolplinjerna.
Underhållet av gemensamma
stolplinjer åligger numera telegrafverket,
och statens järnvägars
kostnadsbidrag härför utgår i proportion
till dess antal trådkilometer å
samtliga gemensamma stolplinjer. Huru detta statens järnvägars bidrag
varierat under ifrågavarande 25-årsperiod framgår av diagrammet å bild 217.

219. Radiotelegramfrekvensens utveckling.

För den s. k. malmbanan, linjen Luleå—gränsen mot Norge, där
telegraflinjerna, såsom på annat håll beskrives, flyttats utom statens
järnvägars område, hava fastställts särskilda detaljföreskrifter, som i viss mån
avvika från 1912 års överenskommelse och såsom tillägg till denna trätt i
kraft år 1923.

Till vinnande av snabb telegrambefordring och minskande av
expeditionsarbetet härför hava flera åtgärder vidtagits. Av stor betydelse
härutinnan var tillkomsten år 1909 av en »telegrafordning» för reglering av
telegraftjänsten. Den effektivaste delen därav utgjordes av utarbetade
befordringsföreskrifter, varigenom ledningarna kunde bättre utnyttjas
och som följd därav expeditionshastigheten betydligt ökas. Vidare hava
i personalbesparingsavsikt vidtagits åtgärder, varigenom de större
telegrafexpeditionerna koncentrerats till ett par eller högst några få
expeditionsplatser. Dessa äro var och en utrustade med endast en morseapparat och
därjämte erforderliga anropsreläer och omkastare för apparatens
koppling till vilken ledning som helst. På så sätt kunna ett flertal
telegrafledningar med minsta tidsutdräkt betjänas av ett fåtal personer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>