Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 347 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄRME- OCH SANITÄRA ANLÄGGNINGAR

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tryck erfordras för annat ändamål än uppvärmning av byggnader, t. ex.
för vagnuppvärmning.

För den under år 1931 ombyggda lokomotivstationen i Kristinehamn har den
annars brukliga högtrycksångcentralen ersatts med en värmecentral, utrustad med
4 st. lågtrycksångpannor av smidesjärn för magasinseldning med stenkol. Dessa
pannor äro utförda enligt ett
helt nytt system
»Parca-Reck», som här för första
gången kommit till
användning vid statens järnvägar.

De eldas med stenkol i
stället för koks och äro även i
inköp billigare än
högtrycksångpannor, varför deras
användning, särskilt vid en
lokomotivstation, medför stora
fördelar. Bild 280 visar en
dylik pannas utseende.

280. Koleldade magasinspannor, system »Parca-Reck».

Ångcentralen för
lokomotivstationen vid Hagalunds
övre, vilken byggts år 1914
och är försedd med 4 st.
vattenrörsångpannor, har
kompletterats med tvenne Ruths
vaporackumulatorer, den ena med 50 kbm och den andra med 95 kbm rymd.
Ackumulatorerna laddas med ånga av 11 kg tryck och avgiva densamma med ett
tryck om 2 kg för uppvärmning av personvagnarna. Uppvärmningen av
byggnaderna å denna plats skedde ursprungligen medelst högtrycksångvärmeledning, men
har denna sedermera ombyggts till pumpvarmvattenvärmeledning för att
härigenom kunna utnyttja avloppsångan från gasverkets ångmotorer. I stället för att
utsläppa denna ånga i fria luften, såsom tidigare skedde, ledes densamma numera
till en apparat för uppvärmning av cirkulationsvattnet i
pumpvarmvattenvärmeledningen, varigenom avloppsångans värme tillvaratages och en avsevärd
kolbesparing vinnes.

Beträffande sådana lokomotivstationer, exempelvis i övre Norrland,
vilka omfatta endast ett mindre antal stallplatser, har under de med
lokomotivstallet vanligen sammanbyggda personal- och
expeditionslokalerna plägat anordnas källare med pannrum för uppställning av
kokseldade lågtryckspannor. Värmekropparna inom det egentliga
lokomotivstallet utgöras av släta rör i revisionsgravarna för uppvärmning av
lokalen och nedsmältning av snö och is på lokomotiven samt av radiatorer,
uppställda under fönstren.

Magasinen för fraktgods hava i allmänhet icke försetts med
värmeledning. Däremot hava större magasin för ilgods erhållit uppvärmning
såväl med hänsyn till det här förvarade godset som till personalens mera
stillasittande tjänstgöring där. I allmänhet har värmeledningen för dessa
magasin utbildats som lågtrycksångvärmeledning med hänsyn till den
frysningsfara, som alltid uppstår, då de stora magasinsportarna hållas
öppna.

Större lokomotivstallar med högtrycksångvärmeledning hava ibland
utrustats med särskilda s. k. luftuppvärmningsapparater för att uppvärma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>