350 (Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄRME- OCH SANITÄRA ANLÄGGNINGAR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stationär uppvärmning av vagnar medelst elektrisk ström förekommer
å ett flertal stationer vid malmbanan och å linjen Stockholm—Göteborg.
Anordningarna härför utgöras av transformator, fördelningsledningar i
marken samt elektriska värmeposter, utförda såsom bild 284 utvisar.

Strömmen pådrages medelst ett manöverhandtag, som kan lösgöras endast när
strömmen är frånslagen, och medelst
den å bilden synliga kabeln kopplas
vagnarnas värmeledning till
värmeposten. Till förebyggande av olycksfall vid
koppling av den elektriska
värmeledningen till och mellan vagnarna är
föreskrivet, att manöverhandtaget till
värmeposten skall medföras av den personal,
som utför denna koppling. Spänningen
å den från värmeposterna uttagna
strömmen är normalt 1 000 volt vid
malmbanan och 800 volt i södra Sverige.

Bränslekontroll

Från och med hösten 1922
övervakas bränsleförbrukningen vid
alla statens järnvägar tillhöriga
centralvärmeledningsanläggningar
på följande sätt.

Vid alla kokseldade
centralvärmeledningar kontrolleras den
för varje dag förbrukade
kvantiten bränsle av eldaren genom
uppmätning av densamma i
kolkorgar eller för större anläggningar i kokskärror eller koksvagnar.
Antalet förbrukade kolkorgar antecknas, och genom vägning
fastställes medelvikten per korg av det använda bränslet. Dylik
vägning behöver dock endast företagas varje gång anläggningen erhåller
nytt bränsle, enär hektolitervikten är tämligen konstant för samma slags
koks. Koksförbrukningssiffrorna granskas sedermera för varje
anläggning, och genom att följa bränsleförbrukningen år från år erhålles
möjlighet att bedöma, huruvida en anläggning förbrukar för mycket bränsle
eller ej.

Det år bränslekontrollen infördes, vintern 1922-1923, erhölls en
betydande nedgång i bränsleförbrukningen jämfört med föregående år,
utgörande ungefär 30 procent besparing av bränsle. Sedan dess har årligen
en ytterligare minskning ägt rum, ehuru naturligt nog icke så betydande
som första året.

285. Ångcentralbyggnad å bangården i Göteborg för uppvärmning av vagnar.

Sanitär inredning

De sanitära inredningarna inom statens järnvägars byggnader hava
avsett byggnadernas förseende med kallt och varmt vatten för olika behov

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sj1931/2/0356.html

		Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 350 (1931) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|