Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. GEOTEKNISKA KOMMISSIONENS METODER OCH ARBETEN
- Geotekniska avdelningens metoder och arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämförande undersökning av bankbelastningens inverkan på torvmosselagren vid
Säbylund och å ett par likartade platser, nämligen mossen nordost om Västra Bodarna
å bandelen Göteborg—Alingsås och mossen vid Glasberga å bandelen Stockholm—
Mölnbo, på vilka sistnämnda båda ställen marken förmått uppbära högre
bankfyllning än den, som ifrågasatts vid Säbylund. Lagerföljden vid Säbylundsmossen
framgår av bild 312. För de tre mossarna verkställdes också undersökning av
spårets vertikala rörelse vid tågs
passerande. Resultatet beträffande
Säbylundsmossen åskådliggöres av bild
313.
 |
| 313. Säbylundsmossen. Sjunkningsdiagram för ett persontåg bestående av B-lok med tender och 8 vagnar. |
Gemensamt för lagerföljden i de
trenne undersökta mossarna är
förekomsten av ett ytligt filttorvlager,
underlagrat av dytorv och gyttjor. Vid
Västra Bodarna är bankfyllningen
ungefär dubbelt och vid Glasberga
ungefär 2,5 gånger så mäktig som vid
Säbylund. I samtliga mossar hava
torvmosselagren komprimerats, störst har komprimeringen visat sig vara i
Glasbergamossen.
Den jämförande undersökningen gav till resultat, att Säbylundsmossens lager i
bärighetshänseende åtminstone icke kunde anses vara underlägsna dem å de båda
övriga mossarna, och att desamma alltså borde kunna uthärda betydligt större
belastning än vad dittills varit fallet. På kommissionens förslag blev också
dubbelspåret på denna sträcka utbyggt genom symmetrisk anordning av spåren på
den gamla enkelspårsbanken utan särskild grundförstärkning.
Detta fall är belysande för tillvägagångssättet vid och betydelsen av att medelst
direkt jämförelse med andra platser utreda stabilitetsförhållandena för en till
undersökning föreliggande sträcka.
III. GEOTEKNISKA AVDELNINGENS METODER OCH ARBETEN
Som på annat ställe i denna minnesskrift omtalas, inrättades fr. o. m.
den 1 juli 1920 en geoteknisk avdelning inom järnvägsstyrelsens banbyrå.
Denna arbetade under de första två åren jämsides med kommissionen
och övertog därefter dess uppgifter.
Arbetsmetoder
Arbetet har bedrivits efter i huvudsak samma riktlinjer som för
kommissionens verksamhet, och i stort sett hava också tillämpats
kommissionens metoder, givetvis med de jämkningar och kompletteringar, som
sedermera vunna erfarenheter föranlett.
I avseende på fältmetoderna är det framför allt
provtagningsförfarandet, som undergått förändring. Genom en vid avdelningen
utexperimenterad ny borrtyp, kolvborren,[1] har upptagningen av jordprov med
bibehållen naturlig konsistens högst betydligt underlättats. Kolvborren består
till sina huvuddelar av en cylinder samt en inuti denna rörlig
mässingskolv. Vid borrens nedförande är kolven inställd så, att dess nederände
sammanfaller med cylinderns nederkant. När borren nått det djup, från
vilket prov önskas, skjutes cylindern nedåt, under det att kolven medelst
[1] John Olsson. Tekn. tidskrift, avd. för väg- och vattenb. nr 2, 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0382.html
