- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
427

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ytterligare bilvägsbyggnader - III. Kostnader m.m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delvis uteslöts och ersattes med grusning. Underhållet tillkommer
vägdistriktet.

Byggnadsarbetena ställdes även här under järnvägsstyrelsens ledning,
men ifråga om arbetsstyrkans rekrytering m. m. blevo bestämmelserna
helt andra än de, som gällt för bilvägsbyggnaderna i norra Bohuslän.
Det lades i arbetslöshetskommissionens hand att avdela arbetslösa till
Orustvägen utan någon företrädesrätt för arbetarna inom stenindustrien,
vilken nu visade tecken till att kunna återupptaga sin drift. Till
Orustvägen kommo sålunda arbetare från skilda håll och orter och ur skilda
yrken. Där kunde det icke undgås, att arbetsledningen på sätt, som eljest
förekom vid arbetslöshetskommissionens nödhjälpsarbeten, föranstaltade
om förläggningar och utspisning för arbetsstyrkan.

Den 22 november 1926 öppnades av statens järnvägar reguljär
busstrafik å bilvägen över Orust till Ellös, sedan nya färjelägen färdigställts
vid Kolhättan och Svanesund och den nya motordrivna färjan insatts för
trafiken över sundet mellan dessa platser, och den 1 september 1927
kunde trafiken utsträckas till Hälleviksstrand. Utgångspunkten vid
Bohusbanan för busstrafiken blev icke Ödsmål utan Stenungsund. Allmänna
landsvägen längs banan mellan Stenungsund och Ödsmål blev för
ändamålet iordningställd, på sätt som tidigare skett i norra Bohuslän mellan
Dingle och Svarteborg.

III. KOSTNADER M. M.



Utgifterna för de bohuslänska bilvägarna uppgå till betydande summor.
Medlen hava anvisats ur de anslag för arbetslöshetens bekämpande, som
riksdagen ställt till Kungl. Maj:ts förfogande.

Nedanstående översikt angiver närmare kostnaderna.
Därav
Längd ombyggd Kostnad Per km
äldre väg
km kmkr.kr.
Dingle—Hunnebostrancl 26,2 14,4 1 616 723:40 61 707:00
Hunnebostrand—Gravarne10,6 10,6 252 005:54 23 773:00
Dingle—Fjällbacka 24,3 7,3 1 111 114:28 45 725:00
Hällevadsholm—Bullaren 5,4 0,5 239 356:78 44 325:00
Dingle—Hedekas 25,7 6,4 822 200:0031 992:00
Svanesund—Ellös—Hälleviksstrand 38,0 31,5833 727:00 21 940:00
Summa130,24 875 127: 00

Kostnaderna per kilometer för de olika vägföretagen fördela sig på
skilda slag av utgifter enligt tabell å sid. 428.

Maximinantalet samtidigt anställda arbetare utgjorde 400 man, vilket
antal förekom i februari—mars 1918.

De avsevärda kostnader, som bilvägarna i Bohuslän representera, äro
dock endast en ringa del av de utgifter, som svenska staten fått bära för
nödhjälpsverksamhet under krigs- och krisåren. De medel, som utgivits

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free