Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 465 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÅNGLOKOMOTIV

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Samtliga hjul bromsas med tryckluft.

Tendern litt. R är fyraxlig med boggier, bild 367, i konstruktionen
överensstämmande med tender litt. A, som förut omtalats. R-tendern var
den första av denna typ, vilken konstruerats för att underlätta lokets
framförande i riktning bakåt. Vattencisternen är därför låg och bred
och kolrummet smalt för att bereda bättre utsikt bakåt.

367. Boggi till fyraxliga tendrar litt. A och R. Skala 1 : 45.

Draginrättningen i såväl lokets främre som tenderns bakre ände är på
grund av dragkraftens storlek försedd med dubbla dragstångsfjädrar,
förlagda bredvid varandra i gemensamma brickor.

Persontågslokomotiv litt Sa. Ehuru till typen ett lokaltågslok
användes litt. Sa, som förut är nämnt, mest i vanliga persontåg på ej alltför
långa sträckor. De första loken av denna typ hade pannor med 3 600 mm
avstånd mellan tubplåtarna, men vid senare tillverkningar äro pannorna
förlängda till 4 000 mm tubplåtsavstånd. Senare byggda lok hava
därjämte erhållit större förråd av vatten och kol. Ångtrycket är 11,5 kg per
kvcm och således något lägre än å flertalet överhettningslok. I den mån
nya pannor inläggas höjes trycket emellertid till 12 kg.

Rundpannan, 1 350 mm i diameter med 13 mm plåttjocklek, är utförd
i två plåtsvep med ångdomen uppsatt på det bakre. Vid rökskåpet är
pannan förankrad vid en bärsadel av stålgjutgods framför
cylinderförstagningen. Eldstaden ligger ovanför ramarna och är jämförelsevis bred.
Gnistfångaren i rökskåpet var å de första loken av konisk form men är
senare utförd av tvärgående plåtar med luckor på det nu vanliga sättet.

Cylindrar och slidrörelse äro förlagda utanför ramplåtarna.
Cylindrarna ligga vågrätt och äro av samma modell för båda sidor. Liksom å
lok litt. A och E utfördes kolvsliderna ursprungligen med endast en bred
tätningsring vid varje ångkanal men hava sedermera utbytts mot de mera
tidsenliga med smala tätningsringar, som lämna bättre tätning.
Slidstyrningen av Heusingers system får sin rörelse från en excentervev på
drivtappen.

Ramarna utgöras av 25 mm tjocka plåtar, vardera i ett stycke, och
stagas huvudsakligen av en längsgående vågrät plåt från pannans
bärsadel till eldstadens framgavel jämte flera tvärstag. Sidotankarna
uppbäras av konsoler, och bakre tanken samt förarhytten stödjas utanför
ramarna av underliggande vinkeljärn.

Löpaxlarna I och V hava en radiell rörlighet av 42 mm åt varje sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>