Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerboxar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock av tennbristen att i stor utsträckning ersätta den tennhaltiga
vitmetallen med vagnbabbits.
De hittills beskrivna lagerboxarna äro samtliga anordnade för
glidlager, d. v. s. axeltappen glider direkt mot lagerskålens vitmetall eller
rättare sagt mot den mellan denna och tappen införda smörjoljan. En
viktig förändring av denna lageranordning infördes vid statens järnvägar
år 1914, då 50 st. malmvagnar utrustades med kullager av S.K.F.-typ,
bild 484. Under de närmast följande åren inmonterades kullager blott å
några enstaka personboggivagnar, men år 1921 började man att ägna
frågan större uppmärksamhet. Under krisåren hade vid de då
befintliga kullagerföretagen utexperimenterats antifriktionslager av ny, mera
bärkraftig typ, där kulorna ersatts med rullformade rotationskroppar.
De nya lagren kallades »rullager» resp. »skivlager». Jämförande prov i
stor skala började utföras med dessa lagertyper år 1921, då 16
personboggivagnar utrustades med dels rullager, dels skivlager. Under dessa
prov visade det sig, att »skivorna» i de senare lagren voro mindre
motståndskraftiga mot de snabbt växlande axiella stötkrafter, som ofta
uppstå vid axellager å hastigt gående järnvägsfordon. Fabrikationen av
skivlager upphörde inom kort, och hava efter år 1922 de för statsbanorna
anskaffade antifriktionslagren varit uteslutande rullager. Dessa voro
till en början av den å bild 485 visade typen med ett cylindriskt och ett
sfäriskt rullager, båda anbragta direkt på tappen. Vid denna
utföringsform förefanns emellertid alltid en viss risk, att lagren genom bristande
precision vid tappens bearbetning och vid monteringen kunde lossna på
tappen, vilket också några gånger inträffat. Från och med år 1926 hava
därför samtliga rullager försetts med uppskurna, något fjädrande koniska
ringar, s. k. klämhylsor, vilka inpressas mellan lagret och tappen, så att
tillförlitlig förbindning mellan dessa erhålles, bild 486.
Genom införandet av de nu beskrivna rullagren har ernåtts ej blott en
betydande minskning av rörelsemotståndet utan även en avsevärd
reduktion av kostnaden för smörjning och underhåll av lagerboxar, på samma
gång den med glidlagerdriften förbundna varmgångsrisken bortfallit.
Rullagerboxar hava därför fr. o. m. år 1926 anskaffats till statens
järnvägars samtliga nya personboggivagnar och malmvagnar. De gynnsamma
erfarenheterna från rullagerdriften å dessa vagnar har vidare medfört,
att rullager inbyggts resp. komma att inbyggas å ett stort antal befintliga
vagnar, nämligen å nästan alla personboggivagnar samt å samtliga
malmvagnar. Beträffande de senare hade en år 1928 utförd utredning visat,
att rullagerdriften skulle medföra så påtagliga direkta besparingar och
övriga fördelar, att järnvägsstyrelsen år 1929 begärde och erhöll Kungl.
Maj:ts bemyndigande att av befintliga medel i förnyelsefonden få
disponera det för inbyggnad av rullager i samtliga malmvagnar behövliga
beloppet. Rullagerinbyggnaden å dessa vagnar beräknas bliva färdig under
loppet av år 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
