Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 577 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fasta anläggningar och andra tekniska anordningar för lok- och vagntjänsten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något över 20 m samt en bärighet av 160 ton. Den drives elektriskt och
är försedd med spel för förhalning av overksamma lok.

500. Exteriör av lokstallet vid Hagalunds övre.

Röken från lokens skorstenar bortledes genom tvenne cirka 33 m höga skorstenar,
till vilka leda rökkanaler från vid lokens uppställningsplatser uppsatta fällbara
rökhuvar. Driftverkstaden är utrustad med sänkgrav samt trenne taktraverser med
respektive 15, 3 och 1,5 tons lyftkraft.

För kolgivning finnes anordnat ett koltorn med 4 st. högt belägna, överbyggda
kolfickor, rymmande tillsammans 200 ton. Stenkolen transporteras till koltornet i
vagnar med bottentömning, vilka lossas i ett under koltornet befintligt schakt,
varifrån kolen med paternosterverk befordras upp till fickorna för att sedan medelst
fällbara kolrännor utlämnas till loken.

Slaggning av ånglok kan äga rum vid tvenne med gravar försedda spår. Från
loken falla aska och kolstybb direkt ned i slaggvagnar, rörliga å längsgående spår i
slaggravarnas botten. Tvärs över spåren sträcker sig en upphöjd lutande
traversbana, å vilken en tralla är rörlig. Slaggvagnarnas korgar upphissas till denna tralla
och förflyttas sedan i tvärled för tömning i vanliga öppna godsvagnar.

Vagnhallen, vilken färdigställdes år 1914, är uppförd av tegel med
pelare och takstolar av järn. Den har en bredd av cirka 50 m,
innehåller 8 spår och hade ursprungligen en längd av 150 m. År 1926
förlängdes hallen med 50 m, och tillbyggdes år 1928 en särskild
driftverkstadsavdelning. Direkt sammanbyggd med vagnhallen anlades år 1930
en tvättinrättning såsom ersättning för den vid Liljeholmens
huvudverkstad förut befintliga, vilken samtidigt nedlades.

Driftverkstaden är försedd med en taktravers med en lyftkraft av 10 ton, avsedd
närmast för lyftning av boggier. För lyftning av boggivagnar finnas transportabla
hydrauliska domkrafter, vilka matas med tryckvatten från en tryckluftdriven
transportabel pump. För revision och skötsel av den elektriska tågbelysningen finnes en
särskild verkstadsavdelning. Medelst å en mindre vagn monterad, motordriven
generator av samma slag som den för vagnbelysningen använda kan ström erhållas för
provning av de elektriska belysningsanordningarna å stillastående vagnar. För
uppladdning av urladdade batterier å vagnar i tjänst finnes en särskild, fast generator,
från vilken är utgrenat ett ledningsnät med stickkontakter utefter spåren. För
dammsugning av personvagnarna användes en fast vakuumanläggning, från vilken ett
rörledningsnät utgrenas till talrika »vakuumposter» inom vagnhallen och invid spåren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>