Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ved som lokbränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vedsubstans kommer i förra fallet 70 kg vatten, i senare fallet 420 kg eller
6 gånger mera. I redovisningsavseende räknas normalt med att en
kubikmeter ved i genomsnitt motsvarar 0,17 ton utländska stenkol. Som
medeltal för hela den tid vedeldningen pågick kan dock ej räknas med högre
relationstal än 0,14. Vid vedeldningens början, då veden merendels
levererades rå samt efter
mottagandet vid statens
järnvägar ej hann ligga
i upplag och torka
någon nämnvärd tid,
uppstodo ofta svårigheter
att hålla ånga å loken,
vilket medförde
förseningar och andra
olägenheter. Efter hand
som vedens kvalitet
förbättrades och eldarna
blevo mera vana vid
det nya bränslet, försiggick vedeldningen på det hela taget utan
egentliga svårigheter. Även då veden var god, kunde dock med ett vedeldat
lok ej framföras samma tågvikt som med koleldat lok av samma typ.
Vid sämre beskaffenhet hos veden uppgick den nödvändiga minskningen
i tågvikt till 25 procent och i vissa fall till ännu mera, vilket hade till följd,
att i rätt stor omfattning nya tåg måste anordnas.
Å I och II distrikten upphörde vedeldningen under år 1922 och vid
IV och V distrikten under loppet av år 1924. Förbrukningen av ved som
lokbränsle i tågtjänst hade då uppgått till i runt tal 3,6 milj. kubikmeter.
Härutöver förbrukades ungefär 0,6 milj. kubikmeter för uppeldning av
lok, drift av pumpanläggningar, uppvärmning m. m.
525. Lok litt. L, försett med skorsten av finsk modell samt påbyggt bränslerum å tendern. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>