Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolbränslet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av sjöfarten mellan Sverige och detta land. Samtidigt lade de engelska
myndigheterna ytterligare svårigheter i vägen för kolutförseln. Under
januari 1917 inköpte järnvägsstyrelsen i England omkring 350 000 ton
stenkol. Innan befraktningen av de sålunda kontraherade stenkolen
började, hade emellertid engelska regeringen övertagit samtliga kolgruvor
och därvid utsatt minimipris fob närmaste avlastningshamn. Framåt
våren hade av den inköpta mängden utförseltillstånd erhållits för endast
omkring 20 000 ton, och skulle dessa först avhämtas, innan
utförseltillstånd för ytterligare parti lämnades.
Vidare vägrades fartyg, befraktat för hemförande av en del av detta
parti, av de engelska myndigheterna tillstånd att intaga last eller att avgå
från England. Under sådana omständigheter ansågs det mindre lämpligt
att tillsvidare sluta några ytterligare fraktavtal för kolens hemförande,
helst som frakterna därjämte började stiga till sådana belopp, att de
därigenom uppkommande kolpriserna enligt styrelsens åsikt måste anses vara
prohibitiva för kolens användning till järnvägsändamål, så länge kol
för detta ändamål kunde på något annat sätt anskaffas.
Under sommaren började emellertid utsikterna åter ljusna för en
import från England i något större utsträckning, och blev järnvägsstyrelsen,
ehuru styrelsen för sin del ansåg, att de engelska kolen på grund av de
höga frakterna, omkring 190 kronor per ton, ställde sig för dyra för
järnvägsdrift, av regeringen anmodad vidtaga anstalter för att, trots det höga
priset, införa även engelska stenkol. Inom parentes må här anföras, att
den förut omnämnda återhållsamheten mot statens järnvägar vid
fördelningen av de tillgängliga tyska kolen i förening med nyssberörda
åläggande för styrelsen medförde en merkostnad för statens järnvägar av
omkring 22 milj. kr. applicerande sig på år 1918 och i väsentlig grad
förvållande detta driftsårs mycket uppmärksammade stora förluster på
statsbaneaffären. På grund av regeringens ovan nämnda anmodan avslutade
järnvägsstyrelsen under sista delen av året fraktavtal för omkring 60 000
ton, av vilken mängd dock innan årets slut endast en mindre del ankom
till svensk hamn.
Beträffande importen av stenkol från Amerika uppgjordes under
januari månad 1917 avtal om leverans och hemfraktning under år 1917
av 80 000 ton. Medan under föregående år utförseln av stenkol från
detta land varit fri, blev i början av år 1917 denna export underkastad
bestämmelsen om transporttillstånd som villkor. Då järnvägsstyrelsen
begärde sådant transporttillstånd, blev denna begäran avslagen av de
engelska myndigheterna. I svensk båt för statens järnvägars räkning
redan inlastade stenkol måste sålunda av styrelsen försäljas, och kunde
icke någon import av amerikanska stenkol ske under år 1917 med
undantag för tvenne laster om sammanlagt 15 000 ton, vilka inkommo i början
av januari.
På grund av de stora svårigheter, som sålunda mötte järnvägsstyrelsen
under år 1917, och trots de i kolbesparingssyfte under detta år vidtagna
betydande, för statens järnvägars inkomstekonomi utomordentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
