Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reparationskostnadernas utveckling under 25-årsperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
REPARATIONSKOSTNADERNAS UTVECKLING UNDER
25-ÅRSPERIODEN
Såsom förut framhållits, är det för en ekonomiskt driven
reparationsverksamhet av den allra största betydelse, att reparationerna kunna
utföras efter en i förväg uppgjord och sedermera åtminstone i allt
väsentligt genomförd plan. Reparationernas omfattning kommer alltså att stå i
en tämligen bestämd relation till beståndet av rullande materiel. Under
en så lång tidsperiod som tjugofem år, som denna redogörelse omfattar,
kan givetvis denna relation av flera skäl tänkas hava undergått
förändringar. Uppfattningen om den mest ekonomiska livslängden för ett lok eller
en vagn kan växla och måste växla med ändrade förhållanden på
kapital- och arbetsmarknaden, med utsikterna för nya tekniska framsteg o. s. v.
Men nästan ännu viktigare är den ständigt verkande tendensen till
teknisk fulländning av materielen, framsprungen ur stegrade krav på
bekvämlighet, säkerhet och snabbhet. Det går mycket väl för sig att bygga
en personvagn med så enkla och oömma detaljer, att
revisionskostnaderna bli utomordentligt låga i förhållande till anskaffningskostnaden.
Men om den av driftsekonomiska eller tekniska skäl utrustas med
sinnrika bromsar, speciella kopplingsanordningar, aggregat för uppvärmning,
för elektrisk belysning o. s. v., så blir också revisionskostnaden en helt
annan. Och då de tillkommande detaljerna i allmänhet äro sådana, som
äro starkt utsatta för påfrestningar, blir revisionskostnaden icke endast
absolut sett högre utan högre även i relation till anskaffningskostnaden.
Man bör hava denna sak väl i minne, när man studerar å bilderna 573—576
åskådliggjord framställning av reparationskostnadernas utveckling i
förhållande till det i rullande materiel investerade kapitalet under periodens
olika år. Dessutom måste man givetvis taga hänsyn till den störande
inverkan på förhållandena, som periodens båda prisrevolutioner,
prisstegringen 1915—1921 och prisfallet efter detta senare år, medfört. Från 1915—
1916 stiga reparationskostnaderna starkt, medan kapitalinvesteringen,
som är den bokföringsmässiga, uttryckes i »förkrigskronor», som först
efterhand ersättas och uppblandas med »krigskronor». Motsatt blir
förhållandet efter kriget; kapitalvärdet består nu i flera år till en del av
»krigskronor», och först under de allra sista åren synes därför en viss
jämvikt i förhållandet mellan reparationskostnader och investering börja
inträda.
Att denna jämviktspunkt ligger på en helt annan och högre nivå än
före kriget beror delvis på det nyss antydda förhållandet, att den rullande
materielen för varje år blir tekniskt allt mera fulländad. Ännu större
betydelse måste man emellertid tillmäta den förskjutning i fråga om
relationen mellan kostnaderna för olika produktionsmedel, som ägt rum
särskilt under de sista tio till tolv åren. Denna förskjutning i form av
starkt stegrade arbetslöner och relativt obetydligt stegrade råvarupriser
(när man jämför 1931 med exempelvis 1914) måste av lätt insedda skäl
förhållandevis starkare driva upp kostnaderna inom en reparationsrörelse
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0702.html
