- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
710

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rationaliseringsåtgärder - Arbetarförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Emellertid har, även där den flytande arbetsgången ännu ej införts,
mekanisering av arbetet hand i hand med ökad arbetsfördelning kunnat
ske. Särskilt kunna framhållas de möjligheter för tillrättaläggande av
transportarbetet, som de elektriska truckarna skapat. Genom dessa truckar,
som numera införts i de flesta verkstäderna och omhänderhavas av
särskilda transportlag, få verkstadsarbetare och montörer allt behövligt
material framkört till sig och få själva utan avbrott hålla på med sitt arbete
på en plats.

ARBETARFÖRHÅLLANDEN



Under den period, som denna redogörelse omfattar, har arbetarantalet
i statens järnvägars verkstäder undergått förhållandevis små
förändringar. År 1906 utgjorde det ungefär 2 600; år 1914 hade siffran stegrats
till ungefär 3 000. Under världskriget stegrades denna siffra ytterligare
så att arbetarantalet år 1919 utgjorde närmare 3 600. Från denna tid har
antalet befunnit sig i så gott som konstant sjunkande, så att det, som förut
nämnts, nu utgör cirka 3 150. Dessa siffror böra betraktas mot
bakgrunden av det förhållandet, att den rullande materielen enbart sedan år
1914 undergått en utökning i antal med närmare 20 procent (ungefär
lika för lok och vagnar); att reparationsomfånget vuxit ännu något
starkare har redan förut berörts.

Sedan på 1880-talet ackordslönen tämligen allmänt ersatt de förut
använda timlönerna, började man i en del av verkstäderna vid sekelskiftet
använda premielönesystem; allmänt infördes detta år 1906. Det
tillämpade systemet är ett modifierat Rowans system. Detta system innebär i
sin ursprungliga form, att arbetaren för sitt arbete erhåller en fastslagen
betingstid med garanterad timlön samt att han, om arbetet utföres
snabbare, erhåller på timlönen för den verkliga tiden ett tillägg utgörande lika
många procent av timlönen som den sparade tiden utgör av den anslagna;

Tabell 1.
ÅrAv totala lönen utgick i ackord %Ackordsförtjänst i % av timlönerna
å ackordsarbetenå samtliga arbeten
1914 69,2 42,7 26,1
1915 70,5 44,2 27,6
1916 64,8 44,7 25,0
1917 71,9 46,7 29,7
1918 81,8 49,6 37,2
1919 86,8 52,7 42,7
1920 88,3 52,6 43,8
1921 89,3 49,1 41,6
1922 89,1 49,4 41,8
1923 90,5 51,1 44,1
1924 90,8 53,5 46,3
1925 91,0 54,5 47,3
1926 91,4 55,9 48,8
1927 91,9 57,0 50,1
1928 92,0 58,3 51,3
1929 91,5 58,7 51,1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free