Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framtida utveckling - Kortfattade uppgifter angående verkstadsanläggningarnas utveckling 1906—1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan endast beträffande Tomteboda, Bollnäs, Östersund och Notviken
betraktas såsom slutgiltig, medan den avsedda fördelningen på de övriga
verkstäderna är följande:
Örebro: I och II klass personvagnar. Ånglok
Göteborg: Godsvagnar.
Malmö: III klass personvagnar. Kylvagnar. Elektriska lok.
Det finnes också åtskilliga skäl, som tala för att denna specialisering
borde ske i samband med ett ytterligare nedbringande av verkstädernas
antal. Samtidigt är man emellertid i hög grad bunden av de åtgärder,
som tidigare vidtagits genom tillskapande av verkstäder på mindre orter,
där den utbildade arbetarstammen har ytterst få andra arbetsmöjligheter.
Att till andra verkstäder förflytta dessa arbetare, som äro starkt rotade
på sina nuvarande orter, är en synnerligen grannlaga uppgift.
Som en andra stor uppgift för de närmaste åren framstår
genomförandet av den flytande arbetsgången inom samtliga verkstäder. Även om
denna fråga principiellt lösts i Göteborg och även i Malmö och
Tomteboda, kommer tillämpningen inom övriga verkstäder att kräva ett
omfattande planläggningsarbete.
Allt efter som detta sker, träder en annan fråga i förgrunden, nämligen
frågan om standardisering av de i fordonen ingående detaljerna. Det är
ingen överdrift att påstå, att denna fråga kommer att bli ett av de
centrala problemen inom verkstadsdriften under de kommande tio åren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
