Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om uppkomsten af järnvägar. Af Byrådirektören K. G. A. Welin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett nytt kapitel hade med märkesdagen vid Rainhill påbörjats i den
mänskliga kulturhistorien, och George Stephensons namn pryder för alltid
detta kapitels första blad.
Snabbt gjorde det nya kommunikationsmedlet sitt segertåg genom världen.
Tio år efter täflingen vid Rainhill stodo Englands största städer i
järnvägsförbindelse med hvarandra.
På den europeiska kontinenten öppnades de första järnvägarna för
allmän person- och godstrafik i början af 1830-talet, nämligen Prag-Lahnabanan
år 1830 och Linz–Budweisbanan år 1832, båda dock trafikerade
med hästkraft. I Belgien öppnades linjen Bryssel–Mecheln för allmän trafik
med ånglokomotiv år 1835, och den 7 december samma år ägde den festliga
invigningen rum af Tysklands första järnväg för ångdrift, Ludvigsbanan
mellan Nürnberg och Fürth. Nedanstående bild (fig. 14) återger en samtida
bild af denna bana å sträckningen närmast intill den ännu i dag
ålderdomliga staden Nürnberg.
![]() |
14. Nürnberg-Fürthbanans öppnande. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>