Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - I. De olika förvaltningsformerna från upprättandet af särskild trafikförvaltning till närvarande tid - 2. Perioden 1888-närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reglemente. Till åtlydnad häraf afgaf styrelsen den 26 november 1892
underdånigt memorial med förslag i ämnet, och anförde styrelsen därvid
beträffande den allmänna karaktären af förslaget att, enär den dittills vunna
erfarenheten ej syntes påkalla någon förändring i själfva hufvudgrunderna
för förvaltningens fördelning, nämligen i af arbetenas beskaffenhet
betingade särskilda afdelningar, å linjen fördelade i distrikt, förslaget
ifrågasatte allenast inrymmande inom nämnda ram af åtskilliga befattningar, till
en del redan befintliga, men under nya efter befattningarnas vikt och det
allmänna uttryckssättet bättre än dittills lämpade namn, indelning af vissa
befattningar i högre och lägre grupper efter olika betydenhet samt slutligen
omreglering af arfvodesbeloppen.
Då detta styrelsens memorial den 2 juni 1898 föredrogs inför Kungl.
Maj:t, framhöll emellertid dåvarande departementschefen statsrådet GROLL, att
det vid behandlingen af frågan om fastställande af nytt aflöningsreglemente
för en så stor kår som järnvägsstaten, där fördelningen af göromålen i
lämpligt förhållande till hvad af enhvar med hänsyn till de löneförmåner han
åtnjöte skäligen kunde begäras vore af väsentligt inflytande på det antal
personer, som för arbetenas fullgörande erfordrades, och till följd däraf äfven
på aflöningsstatens slutsumma, syntes i främsta rummet böra noga
undersökas, huruvida organisationen såväl inom styrelsen som ock inom
förvaltningens underafdelningar vore tillbörligen afvägd efter hvad förhållandena
kräfde och medgåfve. Då det vore gifvet, att järnvägsadministrationen med
dess snart sagdt otaliga löpande göromål icke kunde åt en sådan fråga i
dess helhet ägna all den uppmärksamhet, hvartill en hufvudsakligen för
behandling af detta spörsmål tillsatt kommitté skulle blifva i tillfälle,
hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en kommitté af
sakkunniga män med uppdrag bland annat att efter noggrann
undersökning af järnvägsadministrationens organisation och det sätt, hvarpå dess
verksamhet i väsentliga grenar utöfvades, dock tillsvidare ej hvad
taxeväsendet rörde, till Kungl. Maj:t afgifva underdånigt betänkande och förslag
ej mindre till ny instruktion för järnvägsstyrelsen och nytt
ailöningsreglemente för järnvägsstaten än äfven till de öfriga bestämmelser, som syntes
kommitterade i fråga om statsbaiieförvaltningen böra meddelas.
Samma dag, den 2 juni 1893, tillsatte Kungl. Maj:t den sålunda
ifrågasatta kommittén, till hvars ordförande utsågs generalpostdirektören
E. VON KRUSENSTJERNA och till ledamöter verkställande direktören vid Köping-
Hults järnväg O. M. AGRELIUS, ledamoten af riksdagens andra kammare
hemmansägaren PETTER ANDERSSON i HÖGKIL, ingenjören H. ASPLUND,
ledamoten af riksdagens första kammare generalkonsuln E. FRÄNCKEL,
öfverdirektören i järnvägsstyrelsen J. E. M. HAHR, ledamoten af
riksdagens andra kammare landtbrukaren IVAR MÅNSSON i TRÄÄ,
trafikdirektören vid Bergslagernas järnvägsaktiebolag J. D. SIMONSSON,
öfverdirektören i järnvägsstyrelsen friherre K. U. SPARRE, t. f. generaldirektören
C. E. G. B. STORCKENFELDT och ledamoten af riksdagens första kammare
f. majoren i väg- och vattenbyggnadskåren bruksdisponenten A. G. J. SVEDELIUS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
