Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - I. De olika förvaltningsformerna från upprättandet af särskild trafikförvaltning till närvarande tid - 2. Perioden 1888-närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedermera förordnades ledamoten af riksdagens andra kammare
hemmansägaren ANDERS PERSSON i MÖRARP att såsom ledamot i kommittén
deltaga i behandlingen af vissa frågor.
Hvad denna kommitté vid undersökningen af järnvägsförvaltningens
organisation främst fäste sin uppmärksamhet vid var den relativt starka
centralisation, som vore därinom rådande. Visserligen ansåg kommittén, att
en dylik centralisation vore i och för sig riktig inom ett
kommunikationsverk sådant som statens järnvägar, då den ju åsyftade att åstadkomma den
största möjliga enhet i förvaltningen, äfvensom att densamma under en
järnvägsförvaltnings första tider, innan verket ännu erhållit någon större
utsträckning, vore, därest den icke drefves till ytterlighet, i praktiskt
hänseende lämplig, men det syntes kommittén ligga i öppen dag, att
förhållandet måste blifva ett annat i den mån järnvägsnätet tillväxte. Dessutom
uppmärksammade kommittén särskildt den omständigheten, att gränsen
mellan styrelsens och distriktsbefälets, d. v. s. afdelningsföreståndarnas inom
trafikdistrikten, myndighet icke vore närmare uppdragen genom
sammanförda reglementariska bestämmelser, utan att förhållandena i detta afseende
till icke ringa del ordnats allenast genom praxis.
Utom några mindre väsentliga bestämmelser innehöll då gällande
instruktion i ifrågavarande hänseende det förut omförmälda generella stadgandet,
att den ständiga tillsynen öfver linjeförvaltningen skulle utföras af
styrelsen med den personal, som Kungl. Maj:t efter förslag af styrelsen för hvarje
år i stat bestämde, äfvensom att styrelsen ägde att utfärda instruktioner
och tjänstgöringsreglementen för den vid linjeförvaltiiingen anställda
personal; att öfverdirektörerna ägde att genom direkta order till cheferna för
linjeförvaltningen meddela sådana detalj bestämmelser, hvilka kunde vara
behöfliga såsom en omedelbar tillämpning af styrelsens beslut eller af
gällande reglementen och instruktioner; samt att styrelsen ägde i viss mån på
distriktsbefälet öfverflytta den styrelsen i instruktionen tilldelade befogenhet
att antaga, befordra, afskeda, bevilja tjänstledighet åt och bestraffa
linjepersonalen.
I anslutning till hvad Kungl. Maj:t vid fastställandet af omkostnads- och
arfvodesstater för år 1870 i fråga om tillsynen öfver linjeförvaltningen å
första och andra distrikten förordnat hade styrelsen utfärdat föreskrifter bland
annat därom, att den ständiga tillsynen öfver linjeförvaltningen skulle
utöfvas af öfverdirektörerna, hvar för sin afdelning, med biträde af nödig
inspektionspersonal; att den afdelningsföreståndare, som tillika vore
tjänstförrättande intendent, skulle för sammanhållningen af de olika
afdelningarnas verksamhet samt med afseende å distriktets förhållande till främmande
myndigheter och personer föra befälet; att tjänstförrättande intendent,
hvilken jämväl skulle vara föreståndare för distriktets byråafdelning, följaktligen
skulle i allt hvad till berörda sammanhållning och därmed förenadt befäl
hörde öfvervaka ordning och disciplin bland tjänstepersonalen vid samtliga
afdelningarna; samt att afdelningsföreståndare skulle, en hvar för sin
afdelning, direkt inför afdelningens chef inom styrelsen ansvara för den inre
ordningen och hushållningen. Den själfständiga beslutanderätt, som tillkom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
