Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - I. De olika förvaltningsformerna från upprättandet af särskild trafikförvaltning till närvarande tid - 2. Perioden 1888-närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna fastställas till tolf, däraf en för den till inköp af staten föreslagna
s. k. västkustbanan.
Då distriktschefen skulle äga ensam beslutanderätt i alla ärenden, som
vore föremål för handläggning af samlad distriktsförvaltning, äfvensom
förrätta inspektion af samtliga afdelningarna, blefve häraf en följd, att den
fordran i allmänhet borde ställas på honom, att han vore i besittning af
teknisk bildning, något som för öfrigt icke kunde vara annat än till fördel
för tjänsten äfven hvad den egentliga trafikförvaltningen anginge. Som
emellertid för ämbetets behöriga handhafvande administrativ duglighet och
praktisk affärsskicklighet framförallt vore af vikt, borde fordran på
teknisk bildning icke vara ovillkorlig.
Beträffande centralförvaltningens organisation fann kommittén i stort
sedt icke anledning att frångå den bestående ordningen annat än i hvad
som betingades af decentralisationen, hvaremot kommittén sökte vidare
utveckla och mera i detalj bestämma denna ordning, i syfte bland annat
att närmare öfverensstämmelse måtte vinnas med de normer, som blifvit
fastslagna för de öfriga stora kommunikationsverkens förvaltning. Särskildt
ansåg kommittén bestämmelserna i fråga om sättet för ärendenas
handläggning inom styrelsen böra fullständigas, detta framförallt, såsom kommittén
anmärkte, i syfte att inom styrelsen åstadkomma det samarbete, som för
ett verk af järnvägsförvaltningens afsevärda ekonomiska betydelse måste
vara af synnerlig vikt.
I öfverensstämmelse med de af kommittén sålunda uttalade principer
affattades det förslag till instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande
distriktsförvaltningar, som af kommittén afgafs. Ur detta förslag torde i
detta sammanhang särskildt följande böra framhållas.
Styrelsen skulle fortfarande utgöras af en generaldirektör såsom
styrelsens chef samt fyra öfverdirektörer såsom ledamöter i styrelsen och chefer
hvar för sin afdelning. Generaldirektören ägde ensam beslutanderätt i de
ärenden, i hvilkas pröfning han deltoge; skulle generaldirektören fatta
beslut, som strede mot tillstädesvarande ledamots åsikt, ålåge denne att låta
till protokollet anteckna sin skiljaktiga mening. Öfverdirektör, hvilken vore
föredragande i de hans afdelning tillhörande ärenden, ägde utan föregående
föredragning att genom remiss eller särskild skrifvelse infordra förklaringar,
upplysningar eller yttranden, som för ärendenas beredande till afgörande
funnes erforderliga, samt befordra till granskning, anteckning eller
förvaring inkommande handlingar, som vore af beskaffenhet att icke till
omedelbar åtgärd af styrelsen föranleda. Öfverdirektör ägde vidare att genom
direkta order till distriktsförvaltningarna meddela sådana detaljbestämmelser, hvilka kunde vara behöfliga såsom en omedelbar tillämpning af
styrelsens beslut eller af gällande reglementen, instruktioner och taxor.
Öfverdirektör finge äfven i öfrigt meddela beslut i ärenden af beskaffenhet,
att de icke funnes i hvarje särskildt fall påkalla styrelsens pröfning. Hvilka
ärenden skulle såsom sådana anses bestämdes af styrelsen. Då
Öfverdirektör åtnjöte semester eller tjänstledighet eller eljes vore hindrad att förrätta
sin tjänst, finge, där Kungl. Maj:t icke annorlunda förordnade, ämbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
