Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - I. De olika förvaltningsformerna från upprättandet af särskild trafikförvaltning till närvarande tid - 2. Perioden 1888-närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därmed företagen jämkning i de förutvarande distriktens områden ganska
betydliga sträckor af statsbanenätet komma att sortera under hvarje
distriktsförvaltning, men de särskilda distriktens omfång syntes dock i intet fall
blifva så stort, att väsentliga svårigheter för förvaltningen därigenom
föranleddes. Såsom 1893 års järnvägskommitté, hvars förslag låge till grund
för den bestående organisationen, framhållit, måste det ock särskildt för
bevarande af behöflig enhet i förvaltningen anses vara af vikt, att
distrikten hade en jämförelsevis stor omfattning och följaktligen vore få till
antalet. I betraktande häraf och då riksdagen vid antagande af
organisationsförändringen år 1897 betecknade densamma såsom ett försök, syntes ock
vara angeläget att vid den fortsatta tillämpningen häraf såvidt möjligt
bibehålla den princip, hvarpå organisationen grundade sig. Riksdagen
beviljade följaktligen, i fråga om de till följd af ökning i distriktens antal
föreslagna nya tjänster, anslag allenast till så många som föranleddes af
inrättande af ett nytt distrikt, ehuru riksdagen på samma gång medgaf
förstärkning af arbetskrafterna inom de olika distrikten.
Genom kungl, bref den 15 november 1901 bestämdes, att statens
järnvägar, med inberäkning af den af staten trafikerade linjen Örebro-Svartå,
skulle från ingången af år 1902 fördelas i följande distrikt bestående af
nedannämnda linjer, nämligen:
Första distriktet med hufvudstation i Stockholm:
linjerna Stockholm-Hallsberg med sidobanan till Södertälje,
Stockholm-Krylbo med sidobanan till Värtan,
Krylbo-Mjölby och Örebro-Svartå.
Andra distriktet med hufvudstation i Göteborg:
linjerna Göteborg-Hallsberg,
Falköping-Nässjö,
Sköfde-Karlsborg och
Laxå-riksgränsen med sidobanan till Fryksta.
Tredje distriktet med hufvudstation i Malmö:
linjerna Malmö-Katrineholm,
Arlöf-Billesholms grufva,
Landskrona-Ängelholm och
Hälsingborg-Göteborg med sidobanan Åstorp-Höganäs.
Fjärde distriktet med hufvudstation i Östersund:
linjerna Sundsvall-riksgränsen,
Ånge-Krylbo,
Ljusdal-Hudiksvall,
Kilafors-Stugsund och
Bräcke-Långsele-Sollefteå.
Femte distriktet med hufvudstation i Luleå:
linjerna Luleå-Malmberget med sidobanan till Koskullskulle,
Boden-Niemisel,
Boden-Långsele,
Vännäs-Umeå och
Mellansel-Örnsköldsvik.
Dessutom bestämdes att, i den mån de under byggnad varande linjerna
Gällivare-Riksgränsen, Niemisel-Morjärv och Göteborg-Skee blefve
öppnade för allmän trafik, samma linjer skulle förläggas, linjerna
Gällivare-Riksgränsen och Niemisel-Morjärv till femte distriktet samt linjen Göteborg
-Skee till andra distriktet.
För närvarande är statsbanenätet indeladt i femton trafiksektioner och
tjugosex bansektioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
