Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - II. Personalförhållanden, järnvägsrådet m. m. - 2. Normerna för personalens anställning, tjänstledighet, afskedande m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts proposition i fråga om arten af
järnvägspersonalens anställning, och intogs bestämmelse härom i instruktionen af
den 15 oktober 1897, hvilken jämväl innehåller de stadganden, som
järnvägsstyrelsen ansett vara nödiga förutsättningar för personalens fastare
anställning. Stadgandet angående rätt att förflytta personalen från en till
annan befattning har erhållit följande lydelse:
»Tjänsteman eller betjänt må kunna utan ansökning förflyttas till annan
befattning vid statens järnvägar, dock utan minskning i det honom enligt
stat tillkommande arfvode.»
Instruktionen innehåller jämväl ett stadgande att en hvar, som blifvit
till ordinarie befattning antagen, skall tjänstgöra när och hvarhelst han
därtill beordras.
I fråga om sättet för tillsättande af ordinarie befattning innehöllo 1869
och 1875 års instruktioner icke några bestämmelser. Genom kungl, brefvet
den 20 februari 1885, som utfärdades i anledning af en af samtliga
stationsskrifvare och telegrafister vid statens järnvägstrafik gjord framställning
om vissa ändringar i aflönings- och befordringsförhållandena för dem,
anbefalldes järnvägsstyrelsen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
styrelsen själf uti infordradt utlåtande angifvit såsom ändamålsenligt
förfaringssätt vid lediga tjänsters återbesättande, att, då stationsföreståndarebefattning blefve ledig, låta på
lämpligt sätt tillkännagifva ledigheten, så att de, hvilka
önskade komma i åtanke, måtte hafva tillfälle anmäla sådant hos
vederbörande distriktsbefäl, som därefter hade att inberätta detta till styrelsen
och i sammanhang därmed afgifva yttrande angående de sökande. Det
för stationsföreståndare sålunda påbjudna förfaringssättet utsträcktes
sedermera af styrelsen, i enlighet med syftet i berörda nådiga bref, till de
bokhållare, hvilka tjänstgjorde vid stationerna, samt förste stationsskrifvarne och
telegrafister.
1893 års järnvägskommitté yttrade i sitt betänkande, att då sålunda
principen om ansökningsrätt redan vore antagen för stora grupper af
tjänstemannakåren, torde annat icke gärna kunna ifrågakomma än att taga steget
fullt ut hvad tjänstemannabefattningarna anginge. För den så ytterst talrika
betjäningskåren kunde däremot af lätt insedda skäl motsvarande
bestämmelser icke tillämpas med undantag för stationsmästarna, hvilka i flera
afseenden intoge en mellanställning mellan tjänstemän och betjänte och med
afseende å hvilkas befattningar ansökningsrätt genom nyssnämnda nådiga bref
redan ansetts vara medgifven.
I enlighet med kommitténs förslag intogos i instruktionen af den 15
oktober 1897 följande bestämmelser:
Ȥ 52.
Då befattning, som på förslag af styrelsen skall tillsättas af Kungl.
Maj:t, är ledig, utfärdar styrelsen kungörelse därom i allmänna tidningarna
samt medels anslag i styrelsens lokal, med föreläggande af trettio dagars
ansökningstid räknadt från den dag kungörandet sker. Efter denna tids
förlopp insänder styrelsen ansökningshandlingarna till Kungl. Maj:t samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
