Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - II. Personalförhållanden, järnvägsrådet m. m. - 3. De olika befattningarnas tjänsteåligganden enligt gällande instruktion - 4. Järnvägsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därstädes, till utbetalning godkänna räkningar på distriktskassan för sektionens
behof och ansvara för utbetalningens behörighet samt i fråga om
beviljande af tjänstledighet åt underlydande personal och verkställande af
undersökningar i disciplinära eller andra mål utöfva den myndighet och vidtaga
de åtgärder, styrelsen genom särskild instruktion kan föreskrifva.
Militärassistent vid distrikten åligger:
att biträda distriktschefen vid beredandet af de ärenden, som angå
järnvägarnas inom distriktet användande för militära ändamål såväl i fred som
i krig, samt att biträda distriktschefen vid bearbetandet af de militära
transportplaner och öfriga militära transporthandlingar, som från styrelsen
öfverlämnas till distriktsförvaltningen; kunnande militärassistent på uppdrag af
distriktschefen i distriktsförvaltningen föredraga militära transportärenden.
4. JÄRNVÄGSRÅDET.
Till redogörelsen för den inre administrativa utvecklingen vid statens
järnvägar hör äfven omnämnandet af en institution, som under de senare
åren varit i verksamhet, nämligen »järnvägsrådet».
I det betänkande, som den s. k. taxekommittén den l oktober 1888
afgaf, erinrade kommittén hurusom redan åtskilliga år därförut inom flera af
Europas större stater den frågan uppställts på dagordningen, huruvida icke
åt den trafikerande allmänheten tillfälle borde beredas att i viss mån
deltaga i reglerandet af statens järnvägsrörelse. Också hade till en början i
Preussen och sedermera vid samtliga de tyska statsjärnvägarna äfvensom i
flera andra länder inrättats rådgifvande församlingar eller s. k. järnvägsråd,
bestående hufvudsakligen af representanter för olika näringsgrenar, ställda
vid sidan af järnvägsstyrelserna och med rätt och skyldighet att yttra sig
öfver nära nog alla järnvägsrörelsen angående frågor utom tekniska.
Hufvudsakliga anledningen till denna institutions uppkomst vore att söka uti
de af en flerårig och mångsidig erfarenhet bekräftade svårigheterna att
upprätta och tillämpa sådana tariffer för järnvägarnas begagnande, i synnerhet
hvad beträffade godsbefordringar, som på en gång tillfredsställde
järnvägarnas anspråk på ersättning för sitt transportarbete och motsvarade den
trafikerande allmänhetens, handelns, industriens, landtbrukets och andra
näringars med den fortgående allmänna konkurrensen växande behof af väl
afvägda fraktafgifter.
Kommittén hade kommit till öfvertygelsen om vikten och fördelen äfven
för vårt land af en dylik inrättning, där järnvägarnas målsmän och
representanter för de olika intressen, som af järnvägsdriften närmast berördes,
kunde öfverlägga om järnvägsrörelsens ordnande.
Enligt taxekommitténs förslag skulle järnvägsrådet bestå af en utaf Kungl.
Maj:t utsedd ordförande, fem af Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, fem
ledamöter för landtbruket med dess binäringar, utsedda af landtbruksakademiens
förvaltningsutskott på förslag af rikets samtliga hushållningssällskap, fem
ledamöter för skogs- och bergshandteringen, valda af järnkontorets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
