Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - II. Personalförhållanden, järnvägsrådet m. m. - 5. Järnvägsadministrationens ställning i statsförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdagens handläggning. Därest järnvägsförvaltningen skulle kunna på ett
tillfredsställande sätt bedrifva den åt dess vård anförtrodda statsindustrien,
vore det nämligen nödigt, att förvaltningen i dessa afseenden hade fria
händer inom ramen af de i den af Kungl. Maj:t för året fastställda
kostnadsstaten anvisade medel, och att riksdagens anslagsmyndighet enligt
kommitténs uppfattning icke borde i dessa fall tagas i anspråk, följde i öfrigt redan
däraf, att kostnadsstaten icke skulle underställas riksdagens pröfning. Men
äfven vissa till underhållet icke hänförliga om- och tillbyggnader äfvensom
en del nya byggnader och anläggningar skulle enligt den af kommittén
uppställda regeln icke göras till föremål för framställningar till riksdagen,
nämligen sådana som vore af den mindre omfattning, att de ej kunde anses
öka järnvägarnas kapitalvärde. Huruvida ett arbete af ifrågavarande slag
skulle anses vara af omfattning att öka detta kapitalvärde eller ej, kunde
naturligen blifva föremål för olika meningar, och kommittén hade till
en början äfven föreställt sig, att alla arbeten, för hvilka kostnaden
beräknats komma att öfverskrida ett visst belopp, ovillkorligen borde
underställas riksdagen. Då emellertid till följd af arbetenas olika beskaffenhet
rätteligen olika gränser torde böra gälla för arbeten af skilda slag, hade
kommittén stannat vid den allmänna normen, att ej järnvägarnas kapitalvärde
ökades.
Järnvägsstyrelsen hade emellertid - fortsatte kommittén - framhållit
angelägenheten däraf, att om- och tillbyggnader, hvilka afsåge att
möjliggöra upptagandet af en oförutsedd större trafik, måtte, äfven om de vore
af större omfattning, få utföras oaktadt riksdagens mening ej hunnit
inhämtas. Kommittén, som funnit hvad styrelsen i detta hänseende anfört
beaktansvärdt, hade trott det af styrelsen framhållna praktiska krafvet likasom
ock riksdagens anslagsmyndighet kunna tillgodoses, om Kungl. Majit, där
ett dylikt arbete syntes böra ofördröjligen utföras för besörjande af en
påräknad ökad trafik, hvars upptagande för statsbanorna uppenbarligen vore
afsevärdt ekonomiskt fördelaktigt, läte bestrida därför erforderliga kostnader
med af statskontoret förskotterade medel, hvilka sedermera af Kungl. Maj: t
för nästkommande riksdag anmäldes till ersättande. Motsvarande
tillvägagående torde i öfrigt böra iakttagas jämväl i fråga om anskaffandet af
rullande materiel, då omständigheterna kunde vara sådana, att den ökade
trafiken icke utan ökning i något visst slags materiel kunde upptagas.
I detta sammanhang hade kommittén för öfrigt velat fästa
uppmärksamheten på önskvärdheten däraf, att fråga om anläggning af nya, fullständiga
trafikstationer underställdes riksdagen, jämväl där anläggningen bekostades
af enskilda, såframt den nämligen icke betingades af ny järnvägs
anslutning. Inrättandet af en dylik station kunde nämligen i framtiden komma
att medföra afsevärda kostnader för stationens skötsel, och åtgärden vore
äfven i öfrigt af den vikt, att den icke utan riksdagens samtycke torde böra
vidtagas.
Då proposition skulle till 1897 års riksdag aflåtas rörande
järnvägsadministrationen, hemställde föredragande departementschefen, med tillämpning
af de grunder, som dittills blifvit följda i fråga om riksdagens deltagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
