Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - II. Personalförhållanden, järnvägsrådet m. m. - 5. Järnvägsadministrationens ställning i statsförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ökning i inkomster. Järnvägsstyrelsen, som således af riksdagens
förevarande anhållan icke borde vara förhindrad att fortfarande som dittills utan
pröfning af riksdagen verkställa smärre till- eller ombyggnader äfvensom
alla till det egentliga underhållet hörande arbeten, vare sig af större eller
mindre omfattning, ansåge sig med afseende å större om- och
tillbyggnader böra för Kungl. Maj:t framhålla ändamålsenligheten däraf att, om
riksdagens framställning skulle vinna nådigt bifall, undantag åtminstone
borde göras för det fall, att järnvägsstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort
framställning om utförande af en om- eller tillbyggnad, som betingades af
besörjandet af en för statsbanorna ekonomiskt fördelaktig ökad trafik, hvaraf
inkomsten eljes skulle uteblifva antingen helt och hållet eller i alla
händelser under den tid riksdagens beslut afvaktades.
Genom nådigt bref den 12 juli 1895 anbefallde Kungl. Maj:t
järnvägsstyrelsen att, därest behof uppstode af om- eller tillbyggnad, som på grund
af sin omfattning måste anses komma att medföra större kostnader och som
ej vore i den för året för nya byggnader och anläggningar gällande stat
upptagen och ej heller kunde hänföras till sådana arbeten, som vore i den
af Kungl. Maj:t för året fastställda omkostnadsstaten uppförda, ej låta
företaga sådan byggnad utan att frågan härom underställdes Kungl. Maj:ts
pröfning.
1893 års jårnvägskommitté uttalade uti ifrågavarande hänseende sin
anslutning till den åsikt, som år 1878 af Kungl. Maj:t och riksdagen
sammanstämmande gjordes gällande därom, att i riksstaten endast borde upptagas
den för vederbörande år påräknade behållningen af statens järnvägstrafik.
Däremot borde till riksdagens granskning framläggas icke blott frågor om
ändring i de af Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt antagna grunderna
för personalens aflöning utan äfven de allmänna bestämmelser, som reglerade
arten af personalens ställning, d. v. s. frågan huruvida fullmakt eller allenast
förordnande borde erhållas å vederbörande befattningar o. d. I själfva
verket innebure detta senare detsamma som redan år 1868 ägde rum, i det
att Kungl. Maj:t ju då förelade riksdagen »de hufvudsakligaste
bestämmelserna i afseende å villkoren för personalens anställning».
Hvad slutligen anginge den del af ifrågavarande ämne, med afseende
hvarå praxis ditintills varit mest vacklande, eller frågan i hvilken
omfattning framställning om anslag till nya byggnader och anläggningar samt
om- och tillbyggnader äfvensom anskaffning af rullande materiel borde göras
hos riksdagen, så ginge kommitténs uppfattning i samma riktning som
järnvägsstyrelsen angifvit i sitt förenämnda utlåtande af den l mars 1895.
Afgörande för huruvida medel till fyllande af ett dylikt behof borde äskas
af riksdagen eller ej ansåge kommittén böra vara den omständigheten,
huruvida genom det sätt, hvarpå medlen disponerades, en verklig ökning af
järnvägarnas kapitalvärde kunde anses uppkomma eller ej. Häraf följde först
och främst att, hvad anginge byggnader och anläggningar, alla sådana
arbeten, hvilka endast tillhörde det ordinarie underhållet, samt, beträffande
anskaffning af rullande materiel, all sådan anskaffning, hvilken endast afsåge
att ersätta förut befintlig men slopad materiel, torde böra undantagas från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
