Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistisk historik. Af Milkontrollören G. A. H. d'Ailly - Öfversikt af trafiken å statens järnvägar samt det ekonomiska resultatet af densamma under åren 1856-1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter år 1863, då afkomstprocenten utgjorde 1,84 % har denna under
15 år understigit 3 % och hade åren 1864, 1868 och 1887 att uppvisa
det lägsta eller resp. 2,16, 2,21 och 2,22 %. Den lägsta afkastningen
efter sistnämnda år eller 2,38 % gaf af meranämnd orsak året 1901, men
sedan har en oafbruten förbättring ägt rum, eller från 3,05 % år 1902 till
3,48 % år 1905, och år 1906 kommer med all säkerhet att lämna ett än
gynnsammare ekonomiskt resultat.
Huru det ekonomiska resultatet af järnvägsdriften å de särskilda
bandelarna ställt sig kan man finna af tabell 16 och diagram 17.
Under de nio år 1896-1904 som dessa omfatta befinnas samma
bandelar som pr bankilometer lämnat den största bruttoinkomsten jämväl hafva
lämnat det största nettot. Sålunda lämnade västra stambanan år 1904 den
största behållningen eller 9 800 kr pr bankilometer och uppnådde år 1897
till och med ett något större belopp eller 9 880 kr, det högsta som under
perioden i fråga vid någon af bandelarna, sådana de i tabellen afgränsats,
förekommit. Närmast i ordningen under år 1904 kom östra stambanan
med nettot 8 226 kr, linjen Storvik-Stockholm med 6 376 kr och södra
stambanan med 6 276 kr, hvilka trenne bandelar jämväl hafva sina maxima,
resp. 8 759, 7 576 och 6 849 kr, år 1897, samt därefter linjen Malmberget-
Luleå med 6 219 kr och riksgränsbanan med 5 255 kr.
Alla dessa linjer lämnade sålunda i nettoinkomst högst betydligt mera
än medeltalet för hela bannätet, hvilket år 1904 utgjorde 3 536 kr och år
1897 utvisade maximum 4 112 kr.
Den högsta ränteafkastning som under perioden i fråga lämnats af de
särskilda bandelarna var såsom af tabell 16 framgår 8,26 %, som år 1898
erhölls å linjen Malmberget-Luleå. De därnäst största komma år 1897 å
östra och västra stambanan eller resp. 7,99 och 7,48 %.
År 1904 var afkomsten i medeltal för linjerna norr om Storvik 1,92 %
och för linjerna söder därom 4,36 %. Samma år lämnade
Malmberget-Luleå 7,08 % Storvik-Stockholm 4,87 % samt västra, östra och södra
stambanorna resp. 6,68, 6,61 och 5,05 %. Nordvästra stambanan kom
däremot ej längre än till 1,81 % och västkustbanan afkastade endast 2,66 %,
Linjen Sköfde-Karlsborg har under hela perioden lämnat förlust, år 1900
ända upp till 2,75 %, och linjen Boden-Bräcke med bibanor har ett enda
år, 1899, förmått lämna någon afkastning, dock icke mera än 0,03 %. De
särskilda bandelarnas ekonomiska bärighet under här afhandlade år
framgår i öfrigt bäst af diagram 17.
De till statsverket aflämnade trafikmedlens belopp sådana de i de
statistiska berättelserna uppgifvas äro angifna i tabell 14, kol. 6.
Det största beloppet 13 800 000 kr aflämnades år 1897 och de trenne
närmast i ordningen största eller 12 000 000, 13 500 000 och 13 700 000 kr
komma å resp. år 1903, 1904 och 1905.
Inalles utgöra de t. o. m. år 1905 till statsverket aflämnade trafikmedlen
ett belopp af 257 350 421 kr eller 27,19 % af de sammanlagda
bruttoinkomsterna och 85,05 % af nettoinkomsterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
