Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NATIONALEKONOMISK HISTORIK.
INLEDNING.
Det är en erfarenhet gemensam för alla dem, som söka
utforska hvilken andel som tillkommer de olika faktorerna
i ett samhälles utveckling, att detta problem ofta stöter på
nästan oöfverstigliga svårigheter. Naturvetenskapen kan
anställa experiment genom att isolera en kraft och således
skilja ut dess verkningar från de öfrigas, men samhället
låter nu en gång icke lägga sig i en retort, och hjälpen
af ett experiment – i ordets egentliga betydelse – är vanligen
samhällsforskaren lika väl som den praktiska statsmannen förmenad. Frågan om en
enda faktors inverkan i ett samhälle är, kan man säga, till och med orimlig,
såtillvida som det verkliga förhållandet de flesta samhällsföreteelser emellan
icke är orsak och verkan, utan växelverkan, ömsesidigt beroende. Det blir
då alltid mer eller mindre godtyckligt, hur mycket af hela utvecklingen
man vill tillmäta hvarje särskild faktor i densamma, det blir – för att taga
till jämförelse ett för järnvägsmannen välbekant förhållande – lika mycket
en godtycklighet som då man beräknar hur stor del af en järnvägs
kostnader som faller på hvarje särskild transportprestation. Den förändring
som skulle inträda om en af faktorerna toges bort – ifall detta vore
möjligt – gifver ej det rätta uttrycket för faktorns verkan i det lefvande
samhället, lika litet som man kan bestämma alla olika varors transportkostnader
genom att beräkna den besparing som skulle erhållas, om man befriades
från att frakta hvar och en af varorna.
Det är då förklarligt, ehuru beklagligt, att vetenskapen i en mängd fall
är ur stånd att afgöra verkningarna äfven af förhållanden, som alls icke
stå i hela samhällslifvets medelpunkt, exempelvis af en begränsad åtgärd från
statsmaktens sida, såsom införandet af en tull eller skråväsendets afskaffande.
Men oändligt mycket svårare måste det vara att i tanken uttaga en af
samhällets lifsfunktioner och undersöka dess verkningar. Och hvad nu
kommunikationsväsendet angår är ju detta ett verktyg för alla delar af
näringslifvet samt följaktligen i högsta grad inväfdt i hela den ekonomiska
samhällsbyggnaden – således i lika hög grad en följd af näringslifvets ställning
som en orsak därtill. Det är då naturligt nog, att konkreta och verkligt
vederhäftiga undersökningar af järnvägarnas inflytande på ett särskildt lands
allmänna ekonomiska utveckling ännu såvidt bekant i stort sedt saknas.
Man nöjer sig ofta med den enkla utvägen att uppvisa det förlopp
utvecklingen tagit under det sista halfva eller trefjärdedels århundradet och
därefter – vanligen triumferande men stundom varnande – peka på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:48:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj50/1/0393.html
