Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resultatet som en följd af samfärdsmedlens utveckling. Såtillvida är detta också
riktigt som samfärdsmedlen gifvetvis varit en nödvändig faktor i denna
utveckling, men hur stor deras andel varit eller hvilka moment som
härstamma från dem är naturligtvis därmed alldeles icke klarlagdt.
En särskild anledning till svårigheten af dylika undersökningar är också
för de flesta länder och icke minst för Sverige beskaffenheten af det
material som står till buds. Uppgiften fordrar den grundligaste insikt i den
konkreta gestaltningen af olika näringsgrenars och orters utveckling, en
kännedom om förändringen i det ekonomiska lifvets verkliga innebörd och
former, ej en siffermässig framställning af den rent kvantitativa utvecklingen.
Och en sådan kännedom om utvecklingen af Sveriges näringslif torde i
hufvudsak vara förbehållen det praktiska lifvets män inom de områden där
de själfva verkat – vår ekonomiska litteratur lika väl som offentliga
aktstycken, riksdagsprotokoll och andra tryckta källor lida en stor brist på
bidrag till ett vetande af detta slag.
Går man åter till det stora material som finnes sammanfördt i den
offentliga statistikens berättelser äfvensom i kommittébetänkanden, de senare
hufvudsakligen stödda på de officiella siffrorna, så äro bristerna äfven där
allvarliga på flera af de områden, som här främst komma i fråga. Sveriges
industristatistik var före 1863 enligt en af dess representanters (dr K.
KEY-ÅBERGS) utsago »icke mycket värd» och efter 1863 »om möjligt ännu sämre
och otillförlitligare än förut»; först från 1896 har den i hufvudsak bragts i
tillfredsställande skick, hvilket, såsom alla förbättringar i statistiken,
medfört den verkan att göra jämförelser mellan siffrorna för äldre och nyare
tider först riktigt omöjliga. Här såsom på så många andra områden inom
den historiska statistiken är det vår klassiska befolkningsstatistik man
nödgas falla tillbaka på vid försöken att framställa utvecklingen öfver en längre
tidrymd – på hvad sätt skall närmare anges längre fram.
Den svenska järnvägsstatistiken har redan erhållit en utförlig behandling
i föregående afdelning af detta band, hvadan här icke är platsen att orda
om dess förtjänster och fel. Må det vara nog sagdt, att de dyrbaraste
uppgifterna i järnvägsstatistik synas från allmänt nationalekonomisk synpunkt
nästan vara sådana som uppvisa varornas vandringar, huru långt, hvarthän
och på hvilka vägar de olika varorna gå från hvarje ort till alla platser
inom eller utom landet – det som i Tyskland kallas »Güterbewegung».
En sådan framställning af handelns vägar är icke svår då det gäller
utbyte länder emellan, emedan varorna då passera en eller flera gränser, där
de föras till boks, vanligen t. o. m. två gånger, dels såsom export och dels
såsom import. Men för den inre samfärdseln, som utan tvekan kan sägas
långt öfverstiga utrikeshandeln i vikt äfven i denna den internationella
arbetsfördelningens tid, kan en sådan insikt endast erhållas genom
transportstatistiken. En statistik af det antydda slaget är emellertid synnerligen vidlyftig och kostsam, och den finnes åtminstone icke ännu offentliggjord för det
svenska statsbanenätet. Äfven andra uppgifter, som skulle ha varit af stort
intresse, t. ex. tonkilometertalet för olika varuslag, äro delvis obefintliga
i den hittills offentliggjorda statistiken, varugrupperingen är där ofta ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
