Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men för denna tredje period - trafikperioden - är utvecklingen helt
annorlunda ojämn eller heterogen mot för byggnadsperioden. Först och allra
viktigast märkes därvid skillnaden mellan stationssocknar och socknar utan
station. Medan de förra i de allra flesta fall visa en stark relativ uppgång
under trafikperioden - stundom t. o. m. starkare än under
byggnadsperioden - är förhållandet med socknarna utan station alldeles motsatt; i det
stora flertalet fall visa nämligen de stationslösa järnvägssocknarna relativ
(och absolut) nedgång under trafikperioden och stå alltså i sämre ställning
nu än de gjorde vid bananläggningens början - och vill man i stället
jämföra det nuvarande läget med det som rådde vid bananlägginngens slut
blir resultatet ännu ogynnsammare. Denna de stationslösa socknarnas
nedgång under trafikperioden är ett fenomen af lika stor eller ännu större
allmängiltighet än uppgången öfver hela linjen under byggnadsperioden.
För det andra är trafikperiodens utveckling äfven inom
stationssocknarnas grupp mera ojämn än under byggnadsperioden, i det att de egentliga
stationssamhällena uppstå och draga till sig lejonparten af ökningen.
Slutligen är utvecklingen under trafikperioden - fortfarande i motsats
till byggnadsperioden - i hög grad olika för olika banor. De fyra äldsta
stambanorna - västra, södra, östra och nordvästra, men särskildt de tre
förstnämnda - förete en mycket stark ökning för stationssocknarna och
en något svagare för samtliga järnvägssocknar som en helhet under
trafikperioden jämförd med tiden fore järnvägen; men norra stambanan (och
äfven några andra banor, särskildt västkustbanan) visar ingen sådan ökning
utan snarare relativ minskning.
<i>Motsatsen mellan Svea- och Götalands stambanor å ena sidan och
Norrlands[1] å den andra</i> är synnerligen markerad och återkommer inom nästan
alla delar af materialet. Särskildt skarp blir denna motsats i jämförelse
med perioden före järnvägen, ty under denna period var den relativa
uppgången i de norrländska järnvägssocknarna mycket stor, medan de syd- och
mellansvenska socknarna samtidigt visade nästan fullständigt relativt
stillastående. Trafikperioden innebär alltså en fullständig omkastning af
förhållandet. Då man vidare betänker, att landsbygdens allmänna folkökning
är högst ansenlig i Norrland - och äfven i dess järnvägssocknar - men
som regel ytterst svag om ens någon inom mellersta och södra Sverige,
erhåller man det öfverraskande resultatet att järnvägens inverkan är stark
där den allmänna folkökningen är svag, och tvärtom.
Detta är i största korthet undersökningens resultat, hvartill
bevismaterialet nu skall framläggas.
Då ingen bearbetningsmetod visar sig vara alldeles utan fel, är det
obetingadt tillrådligt att gripa sig an med den ena efter den andra och jämföra deras
resultat. Man kan då antas komma till en ganska stor visshet om
utvecklingens verkliga förlopp. Det vore emellertid olämpligt att belamra texten
med många stora tabeller och obearbetade siffror; blott slutresultaten ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
