Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om det jämförelsevis lilla område af Skaraborgs län som södra
stambanan berör är blott att säga, att järnvägen knappast lyckats hejda den
relativa tillbakagången af denna ofruktbara trakt. Den relativa nedgången
visar sig allmänt redan under perioden före järnvägarna, men
byggnadsperiodens verkan är så stark, att nedgången till och med här förbytes i en
anmärkningsvärd relativ uppgång, som återfinnes i hvarje socken -
hvarefter nedgången återinträder under trafikperioden. Om någon inverkan från
järnvägen synes alltså, frånsedt byggnadsperioden, icke vara att tala.
ÖSTRA STAMBANAN.
Såsom framgick redan af tabellerna 4-6 finnes det ingen bana som i
gynnsamma verkningar kan mäta sig med östra stambanan, hvilken
måttstock man än vill anlägga. Stationssocknarna visa bättre läge under
trafikperioden än under byggnadsperioden; och om detta ej kan sägas beträffande
socknarna utan station, så ha de i alla händelser vunnit på järnvägen, ty
deras läge är bättre än före dess tid - ett ovanligt förhållande som vi sett.
Utvecklingen är här från alla synpunkter i hög grad homogen, och
stationssamhällena ha ej hufvudförtjänsten af uppgången.
Den obetydliga Sörmlandsdelen af östra stambanan har i hufvudsak
behandlats under västra stambanan. Östergötlands län har måst delas i två
stycken på grund af det långa uppehållet i banbyggnaden. För bägge
styckena påverkas resultatet i hög grad af Norrköpings förstäder, belägna inom
Östra Eneby och Borgs socknar; särskildt gäller detta Östra Eneby, hvars
folkmängd blifvit närmare fyrdubblad 1865-1905 och mer än tredubblad
1874-1905. Emellertid kan man ej anse järnvägen vara alldeles utan
inflytande på dessa förstäders utveckling, ty bägge socknarna ha stationer.
Också om man ser bort ifrån Östra Eneby visar sig i norra delen en
mycket stor ökning under trafikperioden, nämligen 42 1/2 % i ett som helhet
nästan fullständigt stillastående län. Detta är att tillskrifva Kvillinge socken
med dess järn- och textilindustri, grupperad omkring Grafversfors och Åby
stationer.
Den södra delen är emellertid betydligt viktigare. Stationssocknarna
visa här en stor ökning redan under byggnadsperioden; under den 31-åriga
trafikperioden 1874-1905, då länets hela landsbygd visar en
folkminskning af 1 1/3 %, är ökningen 32 l/2 % med bortseende från Östra Eneby -
Borg torde kunna räknas med, då Linköpings förstad S:t Lars är medtagen
bland icke-stationssocknar. Dessa sistnämnda - de stationslösa
järnvägssocknarna - uppvisa absolut sedt stillastående och i förhållande till hela
landsbygden alltså någon ökning. I stationssocknarnas ökning ha Mjölby
och Boxholms municipalsamhällen en stor andel, men äro icke ensamt
afgörande (Kullerstads socken synes vara mera påverkad af
Pålsboda-Finspångs järnväg än af statsbanan).
I Jönköpings län är ökningen omkring östra stambanan ännu större,
nämligen under trafikperioden drygt 59 % i stationssocknarna, medan länets
landsbygd som helhet ökats med knappt 4 %. Detta innebär en väldig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
