Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
attraktionsförmåga. Ofvansjö sockens folkökning synes i främsta rummet böra
tillskrifvas Storviks bruks- och stationssamhälle.[1]
Vid Bollnäs kommer emellertid banan upp till Ljusnan, och därmed
börjar dess afgörande inflytande för Hälsinglands industri, som till stor del
är koncentrerad omkring älfven och järnvägslinjen. Stambanans betydelse
är här slående och visar sig - som vanligt - framförallt i en mycket
stark relativ ökning under byggnadsperioden; hela länets utveckling är stark,
men järnvägssocknarnas ändå mycket starkare. I hur pass liten grad
socknarnas folkökning i dessa trakter beror af de större stationssamhällenas
uppkomst kan man få en antydan om genom jämförelse mellan
sockenfolkmängdens tillväxt under trafikperioden och stationssamhällenas nuvarande
folkmängd. Så var t. ex.:
Bollnäs sockens folkökning 1881-1905 ..............................5 028
Bollnäs municipalsamhälles (köpings) folkmängd 1905................ 983
Ökning i socknen frånsedt municipalsamhället.......................4 045
och
Ljusdals sockens folkökning 1881-1905 .............................4 081
Ljusdals municipalsamhälles folkmängd 1905 ........................1 662
Ökning i socknen frånsedt municipalsamhället......................2 419
Och därvid är att märka, att bägge dessa orter voro befolkningscentra långt
före järnvägens tid, så att den öfriga socknens ökning i verkligheten är
större än dessa siffror antyda - fastän hur mycket större är omöjligt
att säga.
Bollnäs och Ljusdal utmärka sig under 1880-talet för en inflyttning som
är betydligt större än länsmedeltalet och som utgör förklaringen till deras
stora folkökning.[2]
Vi öfvergå nu till Jämtlands län för att sedan i ett sammanhang uppta
Västernorrlands läns olika delar till behandling.
Det finns icke i Sveriges rike något län hvars utveckling till den grad
är beroende af en enda bana som Jämtlands. Och detta är mycket naturligt.
Ett typiskt inlandslän utan de vattenkommunikationer som de stora älfvarna
tillåta i nästan alla andra norrländska landskap och synnerligen klent
försedt med äldre landkommunikationer, är Jämtland för sin förbindelse med
kulturen i allt väsentligt beroende af sin enda järnväg, den norrländska
tvärbanan med stambanans fortsättning norrut. Man har sålunda här ett af
dessa ganska ovanliga exempel på inverkan från en enda faktor i utvecklingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
