Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Järnvägens verkningar voro också ögonblickliga. Byggnadsarbetet
började 1875, 1878-82 öppnades tvärbanan och 1883-86 norra stambanan
till Sollefteå. Detta är länets och staden Östersunds årliga folkökning under
olika perioder:
Länets landsbygd Östersund
1851-60 ....................................... 826,8 67,9
1861-70........................................ 902,4 22,1
1871-75 ....................................... 988,0 70,6
1876-80 ....................................... 1 416,6 156,8
1881-85 ....................................... 1 515,4 378,2
1886-90 ....................................... 1 355,2 117,6
1891-1900...................................... 940,3 153,3
1901-05 ....................................... 282,6 85,o
För länets landsbygd och för dess enda stad är utvecklingen alldeles
densamma, nämligen en stor och plötslig folkökning i midten af 1870-talet,
fortsatt under de tio år som förflöto tills alla linjerna voro öppnade (l876-85)
- inom parentes en depressionsperiod som få i Sveriges allmänna
utveckling. Ingen följande period visar en så stor folkökning som denna »dåliga»
tioårsperiod, och den sista femårsperioden utmärkes af relativt stillastående.
Sådan var alltså inverkan på länet som helhet. Ser man sedan på
tvärbanans järnvägssocknar blir resultatet ännu mera slående, nämligen hvad
stationssocknarna beträffar. Deras utveckling före järnvägsanläggningen
innebar en stark relativ minskning, men denna förbytes under
anläggningsperioden i en ännu starkare relativ uppgång; och hvad som är mest
anmärkningsvärdt, denna relativa uppgång blir ännu betydligt starkare under den
24-åriga trafikperioden - detta sista i utpräglad motsats till länet som helhet.
Medan folkmängden i länets landsbygd 1881-1905 ökats med 30 % var
ökningen i tvärbanans stationssocknar öfver 56 % - alltså ej långt ifrån
det dubbla. Resultatet beror här icke på några enstaka socknar, utan är
nästan genomgående, omfattande både ett genuint landtbruksområde såsom
Rödöns socken, och sågverksdistrikt som just genom banans inflytande vuxit
upp utefter nästan hela dess längd. Äfven agglomererade industri- och
stationssamhällen ha här uppstått, nämligen Bräcke och Hjärpen (i Mörsils socken);
men hur jämförelsevis litet deras tillvaro betyder för den allmänna
folkökningen framgår af att deras hela sammanlagda folkmängd endast är
omkring 2 000, medan folkökningen som helhet är 9 000-10 500.
Norrländska tvärbanan är ett af de jämförelsevis få exemplen i vårt land på att en
järnväg kastats ut i ett nästan obrukadt land och skapat en industri, ja,
delvis t. o. m. landtbruk.
Bräcke-Sollefteådelen af norra stambanan visar ej fullt så slående
verkningar, men äfven här är järnvägens inflytande betydligt både under
byggnadsperioden och senare.
I kustlänen är förhållandet ett annat; där är det alls icke järnvägen, utan
den vid älfvarna och deras utlopp lokaliserade trävaruindustrien som i första
hand påverkar orternas utveckling. Hvad till en början Västernorrlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
