Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommuner (församlingar), som inom sig äga köpingar eller municipalsamhällen.
Detta är i vissa fall icke fullt tillfredsställande, då, såsom förut på sina
ställen anmärkts, äfven socknarna utanför själfva samhällena stundom visa
en afsevärd folkökning - t. ex. Nässjö socken - men någon bättre metod
står ej till buds. Det befinnes då, att folkökningen resp. folkminskningen
ställde sig på följande sätt:
Kommuner utan samhällen Kommuner med Städer
(den egentliga landsbygden) samhällen
% % %
1851-60.............................. + 8,9 .................. + 13,9 ....... + 23,6
1861-70.............................. + 5,7 .................. + 11,5 ....... + 24,2
1871-80.............................. + 5,4 .................. + 19,0 ....... + 27,9
1881-90.............................. - 1,5 .................. + 14,8 ....... + 30,3
1891-1900............................ + 1,1 .................. + 22,0......... + 22,7
Häraf framgår tydligt i hvilken utsträckning landsbygdens folkökning är
att tillskrifva de agglomererade samhällena, och siffrorna för landet söder om
Dalälfven skulle göra detta än tydligare. Så företedde den egentliga
landsbygden under de två sista årtiondena i rikets 18 sydligare län en folkminskning på resp. 4,4 och 1,3 %, medan kommunerna med agglomererade samhällen
i stället ökades med resp. 11,7 och 20,5 %. Man finner äfven af tabellen
att de mindre samhällenas folkökning alltmer närmar sig städernas, ja
sannolikt nu öfverskrider den, då man betänker, att ofvanstående siffror (i andra
kolumnen) äfven omfatta de kommundelar som äro ren landsbygd.
Dessa nu meddelade siffror kunna ej utan vidare jämföras med dem som
här eljes lämnas för stationssamhällena, ty dels saknas i denna beräkning
alla de många orter som icke 1900 eller ännu icke erhållit själfstyrelse,
dels ingå häri å andra sidan äfven fisklägen o. a. orter som ej äro
stationssamhällen. De siffror som meddelas särskildt för stationssamhällena i de
18 länen, beräknade på samma sätt som här ofvan, äro med bortseende från
förstadssamhällena för de två sista årtiondena resp. 10,9 % och 15,0 %,
alltså en betydligt tilltagande ökning; att den ej är så stark som medeltalet
för agglomererade samhällen beror åter på de betydligt starkare växande
förstadssamhällena.
Ser man nu till en början på den först karaktäriserade af de fyra typerna,
stationssamhällena i egentligaste mening, är det uppenbart, att den framförallt
måste återfinnas vid järnvägsknutarna, hvilkas namn i alla viktigare fall
kursiverats i tabellbilagan. I denna grupp framträder naturligtvis järnvägens
inverkan mest omedelbart, ty dessa samhällen lefva till stor del direkt eller
indirekt på själfva transportföretaget, direkt såtillvida som de äro hemvist för
en stor järnvägspersonal, ha verkstäder och andra anläggningar för
järnvägarnas räkning o. s. v., indirekt därigenom att omlastningstrafik och annan
godstrafik underhåller en stor del transportarbetare, medan persontrafiken
framkallar uppkomsten af hotell och restaurationer. Något som bidrar att
göra järnvägens inverkan särskildt tydlig i dessa fall är att järnvägsknutarna
i södra och mellersta Sverige till stor del blifvit förlagda på förut nästan
obebodda platser och endast undantagsvis i exempelvis socknens kyrkby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
