Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
köpingsliknande orter, hvilkas utveckling kan antagas vara i någon
nämnvärd grad påverkad af deras järnvägsförbindelse, och orterna ha ordnats
under de olika banor till hvilka de höra. På detta sätt erhåller man ett
supplement till de föregående socknetabellerna för hufvudbanorna.
Såsom framgår af hvad som redan sagts äro i bilagan upptagna ej
allenast stationssamhällen i trängre mening, d. v. s. samhällen som uppstått i
följd af och omkring en stationsanläggning, utan alla orter som rimligtvis
kunna förmodas ha gynnats i sin uppblomstring af en järnväg. För att få
fullt klart för sig hvad alla dessa samhällen ha järnvägen att tacka för
behöfdes naturligtvis först och främst uppgifter om deras ställning före
järnvägsanläggningen. Men exakta upplysningar därom äro i stort sedt
obefintliga, och därför får man nöja sig med mera sväfvande resultat.
Det gemensamma för så godt som alla hithörande orter är helt
naturligt, att de ej ligga vid hafskusten, utan inne i landet, och dessa
befolkningsagglomerationer utgöra ett af uttrycken för verkningarna af att järnvägarna
- och först de - gifvit det inre landet det stöd af goda kommunikationer,
som kustområdena alltid ägt. För en stor del af de nya samhällena,
nämligen de flesta af stationssamhällena i egentligaste mening, gäller
därtill, att de ligga på »rama» landsbygden, utan alla vattenkommunikatioiier,
hvilket däremot endast sällan är förhållandet med brukssamhällena i
bergslagen eller fabriksorterna i Norrland.
Det förefaller som om man skulle vara i stånd att urskilja fyra
hufvudtyper af stationssamhällen, ehuru gränserna mellan tre af dem icke alltid
kunna uppdragas med någon verklig skärpa. De tre första typerna bilda
tillsammans en större helhet på grund af den gemensamma egenskapen att
vara stadssamhällen på den verkliga landsbygden. Bland dem komma först
stationssamhällena i allra egentligaste mening: vanligen orter utan historia,
framsprungna där järnvägstrafiken har kräft det och sålunda i första
rummet en följd af rent trafiktekniska behof. Dessa samhällen ha emellertid
vanligen äfven blifvit medelpunkter för den kringliggande traktens
näringslif eller industricentra och bilda därigenom öfvergången till de två följande
grupperna, som i motsats till den första alls icke skapats af eller för
järnvägens eget behof. Andra gruppen utgöres af sådana historiska orter -
ofta mycket gamla - som först genom sitt läge vid järnvägarna fått
betydelse såsom ekonomiska centralpunkter, men som tydligen för denna
uppblomstring äfven haft att tacka sin historiska ställning, sitt landsvägsnät
eller sitt geografiska läge i öfrigt. Tredje gruppen består af de i hufvudsak
nya industrisamhällena vid järnväg, orter, som uppstått omkring en enda
storindustri eller t. o. m. ett enda stort företag, vanligen ett järnverk eller
ett sågverk. Slutligen är den fjärde gruppen en typ alldeles för sig själf af
största intresse, nämligen förstads- och villasamhällena.
Före en detaljerad behandling af dessa olika grupper må emellertid
meddelas resultaten af en synnerligen noggrann undersökning af de svenska
municipalsamhällenas befolkningsutveckling, som meddelades i Statistisk
tidskrift för 1902 af dr E. SÖDERBERG. Då äldre folkmängdsuppgifter för
dessa orter i de flesta fall saknas, bygger han därvid på siffrorna för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
