Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållanden. Från 1870 kan man i yrkesstatistiken med lätthet följa de olika
näringsgrenarnas utveckling i städerna och på landet och blir därvid i
tillfälle att taga hänsyn ej blott till den egentliga yrkesidkande befolkningen,
utan äfven till deras familjer och hushåll.[1]
Resultaten äro i hög grad slående. Af landtbefolkningen lifnärde sig
1870 81,80 % af jordbruk, men 1900 endast 67,39 % - en minskning
med 14,41 %. I stället har industribefolkningen från 9,55 % 1870 vuxit
till 22,01 % 1900 af landsbygdens hela folkmängd - en ökning med
12,68 %. l absoluta tal har industribefolkningen på landsbygden vuxit från
346 483 till 887 370, alltså med 127,2 %.
I och för sig är detta kanske ej så slående, då industrien ju
öfverhufvudtaget vuxit så ofantligt i jämförelse med jordbruket i Sverige under de
sista femtio åren. Däremot synes det i högsta grad anmärkningsvärdt att
industribefolkningen på landsbygden vuxit i ännu hastigare tempo än
industribefolkningen i städerna, i det ökningen 1870-1900 för landsbygdens
industribefolkning såsom nämndt är 127,2 %, men för städerna endast
123,6 %. Då man betänker, att landsbygden såsom helhet under denna
tid visat ej långt ifrån stillastående, blir motsatsen onekligen slående. Hvad
mera är, denna tendens framträder starkast under det sist förflutna
årtiondet. Ökningen var nämligen i absoluta tal
landsbygden städerna
1871-80 ........................................... 114 201 81 726
1881-90................................................. 151 691 125 040
1891-1900 ............................................ 272 995 124 763
och i procent
landsbygden städerna
1871-80................................................. 33,0 30,6
1881-90................................................. 32,8 36,0
1891-1900............................................... 44,4 26,3
Som man ser visar städernas industribefolkning under årtiondet 1891-1900
absolut en något svagare ökning än föregående tioårsperiod och relativt en
ansenligt svagare ökning, medan förhållandet med landsbygdens är alldeles
omvändt.[2] Resultatet är också, att år 1900 nästan jämnt tre femtedelar (59,8 %} af Sveriges industriella befolkning var bosatt på landsbygden,
medan siffran för 1870 endast var 56,5 %.
Det skulle vara af stort intresse att följa denna utveckling efter
industristatistikens mera mångsidiga uppgifter, men på grund af dess grundliga
omstöpning 1896 blir det omöjligt att jämföra äldre och nyare siffror, och
perioden 1896-1904 är alltför kort för att vara af större intresse i detta
sammanhang. Det nuvarande läget synes emellertid vara värdt att
framställas med ledning af 1904 års fabriksstatistik. Fördelningen var följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
