Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slag det här gäller; medan det däremot, som förut antydts, är ett oafvisligt
behof från både industriens och stadens egen synpunkt att fabrikerna flyttas
från de tätare bebyggda stadsdelarna. Rent ekonomiskt sedt är alltså
skillnaden mellan industri i städerna och industri i städernas grannkommuner
vanligen ganska obetydlig.
En helt annan fråga och en fråga af långt större räckvidd är den om
industrien på den verkliga landsbygden, om hvad man kallar industriens
decentralisation. Och äfven härvid är kommunikationsmedlens betydelse
alldeles afgörande.
Kommunikationsmedlen kunna emellertid verka i mer än en riktning,
de kunna förstärka ställningen för ett stort produktions- och
konsumtionscentrum, men likaväl göra det möjligt för orter öfverallt i landet att förse
de stora städerna med deras behof. I denna strid mellan två tendenser
synes den senare nu i nästan alla länder alltmera afgjordt afgå med segern;
särskildt anmärkningsvärd är den afgörande minskning i betydelse som
storstäderna i industriellt afseende undergått under tioårsperioden 1890-
1900 i ett land med så utpräglad storstadsprägel som Förenta staterna.[1] Det är i dessa fall dock vanligen ej landsbygden som vinner på städernas
bekostnad, utan de något mindre, rena fabriksstäderna, som draga till sig
allt flera delar af industrien från de stora medelpunkterna för alla former
af modernt stadslif.
Hvad åter Sverige beträffar har det af ålder varit ett utmärkande drag
för vår industri, att den varit förlagd på landsbygden. I bruken äger vårt
land sedan århundraden en egendomlig form för industriföretaget och
arbetsförhållandet, och såsom strax skall närmare belysas har detta sin
förklaring i den svenska industriens skaplynne. Siffrorna i 1850 års
yrkesstatistik förefalla i hög grad ofullständiga i hvad som angår den egentliga
fabriksindustrien - hvars arbetare sannolikt till stor del uppförts bland
handtverkarna - och de lämna därför tämligen säkert en öfverdrifven bild af
landsbygdens andel i Sveriges industriella lif, innan ännu de nya
förhållandena inträdt. Men ehuru öfverdrifna och hvad de absoluta talen angår
ofullständiga, gifva uppgifterna dock en antydan om läget.[2] Af gruppen
bruks- och fabriksfolk tillhörde 1850
antal personer %
landsbygden....................................... 28 893 76,4
städerna.......................................... 7 267 23,6
_____________________________
hela riket........................................ 37 808 100,0
Hvad järnvägarna i detta fall ha gjort är att skapa förutsättningar för
bibehållande af den gamla ordningen under eljes alldeles förändrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
