Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekant i hög grad ovillig att tillåta handtverkare att existera på
landsbygden, och 1850 var fördelningen af handtverkare, »gärningsmän» på landet,
gesäller, lärlingar och andra arbetare i handtverkerierna enligt
kommerskollegiets statistik följande:[1]
Antal %
Städer.......................................................... 24 411 55,7
Landsbygd (inkl. köpingar) ..................................... 19 398 44,3
_________________________
Riket .......................................................... 43 809 100,0
Här har alltså en omkastning ägt rum, såtillvida ganska naturlig som
handtverket ju står nära den mindre industrien, hvilken alltid söker till
landsbygden.
Visserligen omfatta alla dessa siffror för landsbygden äfven
förstadssamhällenas industri, och i den offentliggjorda svenska fabriksstatistiken är det
omöjligt att skilja ut denna kategori. Men de företag som uppsöka
förstäderna äro nästan alltid storindustriella anläggningar, medan vi nyss sett
att landsbygdens industri är betydligt mindre koncentrerad än städernas.
Alltså är det redan däraf klart, att förstadssamhällena ej äro den afgörande
faktorn i denna öfvervikt för landsbygdsindustrien. Detta blir än mera klart
då man tar i betraktande hvilka industrier det är som - frånsedt
bergshandteringen - representera hufvuddelen af landsbygdens industri i Sverige.
De viktigaste grupperna äro:
Landsbygdens tillverkningsvärde 1904
milj. kr
Sågverk och hyflerier ...................................................... 138,7
Trämassefabriker.............................................................. 44,1
Mjöl- och grynkvarnar......................................................... 41,8
Järn- och stålvarufabriker samt gjuterier..................................... 37,3
Råsockerbruk ................................................................. 30,8
Brännvinsbrännerier ......................................................... 30,2
Pappersbruk................................................................... 27,7
Mekaniska verkstäder.......................................................... 22,0
Tegelbruk..................................................................... 12,8
Snickeri- och möbelfabriker................................................... 11,7
Träkolsverk................................................................... 11,0
Destilleringsverk .......................................................... 10,8
Bomullsspinnerier............................................................. 10,5
Stenbrott, stenhuggerier o. s. v.............................................. 10,1
I denna uppräkning har man förklaringen till att den svenska industrien,
äfven frånsedt vår historiska bergsindustri, fortfarande är lokaliserad på
landsbygden. Det sista halfva århundradets viktigaste industriella
nybildningar i Sverige äro nämligen här till finnandes: trävaruindustrien,
trämasse- och träkolsproduktionen, sockerbruken och brännvinsbrännerierna. Att
dessa nya industrier sökt sig till landsbygden har sannolikt till ej ringa del
1 Yrkesstatistiken företer betydligt högre siffror och ger städerna en mycket större
öfvervikt, men som förut antydts beror detta sannolikt på att häri ingår en afsevärd del af fabriksindustrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
