Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher
- Järnvägarnas inflytande på städernas utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sker direkt från en mycket större del af landet än förut och att
öfverhufvudtaget de stora städernas dragningskraft genom järnvägarna vuxit
mera än de mindre städernas. Detta måste dock för närvarande betraktas
såsom ett antagande snarare än såsom ett påstående.
Dessa kortfattade antydningar synas vara ungefärligen hvad man med
någon större säkerhet kan säga om järnvägarnas inverkan på städernas
utveckling i Sverige.
* *
*
Vi ha härmed afslutat framställningen af de svenska järnvägarnas
betydelse för vår ekonomiska utveckling. Den största luckan i denna
framställning skall kanske befinnas vara utelämnandet af en redogörelse
för järnvägarnas inverkan på Sveriges utrikes handel och sjöfart liksom
öfverhufvudtaget på vårt lands ekonomiska förbindelser utåt. Men denna
underlåtenhet är till stor del afsiktlig. I motsats till förhållandet med de
stora fastlandsstaterna, kanske främst af alla Österrike, måste Sveriges
förbindelser med den allmänt europeiska kulturkretsen gå sjövägen och äro
alltså i första hand oberoende af fastlandskommunikationerna. Import
och export liksom internationell posttrafik äro alltså omedelbart beroende
af en annan transportform; och något transitland af större betydenhet
synes Sverige likaledes vara hindradt af sitt geografiska läge från att bli.
Ångfärjeförbindelserna, som innebära en anknytning af Sveriges järnvägsnät
till kontinentens, tjäna till att motverka denna följd af vårt geografiska
läge, men Sveriges utsträckning i riktningen norr till söder måste trots
detta uppenbarligen alltid ge dess järnvägar en helt annan uppgift än de
äga i de stora fastlandsstaterna.
I stället få fastlandskommunikationerna – om däri inräknas den inre
sjötrafiken – hos oss den hufvuduppgiften att sammanknyta det egna
landets olika delar; deras verkan inskränkes alltså i hufvudsak till arbetsfördelningen
inom landet, hvartill också hör att leda import och export till
resp. från de lämpligaste gränsorterna.
Indirekt leder emellertid detta äfven till en mycket viktig inverkan också
på den internationella arbetsfördelningen, i det att först de nya
kommunikationsmedlen göra det ekonomiskt möjligt för producenterna i landets inre
att åstadkomma varor för export och ekonomiskt möjligt för konsumenterna
i det inre att begagna sig af importen. I få ord innebär detta, att
järnvägar och kanaler i Sverige ha till uppgift att flytta det inre landet så
nära kusten som möjligt, att bidraga till utjämnande af kustområdets
geografiska fördelar. Som herr E. Svensén visat i sin tankeväckande bok
»Sverige och dess grannar» var vattnet i äldre tider kulturens förbindande
element, så att en enhetlig kultur grupperar sig omkring ett hafs eller en
flods kuster, och vattnet alltså icke i äldre tider, såsom man ofta trott,
tjänat att skilja olika kulturkretsar åt. Landsvägar, kanaler och järnvägar
ha den motsatta uppgiften att sammanhålla en landkomplex till en kulturell
enhet och därmed i vårt land också att bringa hela landkomplexen i
den kontakt med den allmänt västerländska kulturen, hvars tillträde
förmedlas af sjökommunikationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:48:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj50/1/0490.html
