Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gades, inom styrelsen deltaga i behandlingen af ärenden, som anginge
statens järnvägsbyggnader. Till öfveringenjör förordnade Kungl. Maj:t öfversten
A. T. Roos, hvilken innehade denna befattning under den tid stambanan
från Långsele till Boden var under utförande. Efter det nämnda bana blifvit
färdigbyggd och öfverste Roos år 1895 afgått ur tjänsten, bereddes och
foredrogos ärenden rörande statens järnvägsbyggnader inom styrelsens
ban-afdelning, för hvilken öfverdirektören friherre K. U. Sparre då var chef.
Efter dennes utnämning 1895 till landshöfding öfver Jämtlands län sköttes
byggnadsärendena af öfverdirektören K. F. Sundberg. Enär
järnvägsbyggnaderna emellertid snart erhöllo större omfattning på grund af de beslutade
anläggningarna af statsbanorna Krylbo—Frövi och Gällivare—Riksgränsen
samt stambanans fortsättning norrut från Boden, förordnade Kungl. Maj:t
den 2 september 1898 att en särskild tjänsteman, med benämning
öfveringenjör, skulle inom styrelsen bereda järnvägsbyggnadsärenden och närmast
under styrelsen leda arbetena å linjen. Denna befattning har därefter
intill den 1 juni 1906 innehafts af öfverdirektören Sundberg, hvilkens
öfver-direktörsämbete under tiden uppehållits af byrådirektören H. Wikland.
Redan under den tid öfverdirektören för banafdelningen var föredragande
for järn vägsby ggnadsärendena, blefvo dessa af sådan omfattning, att en
särskild järnvägsbyggnadsbyrå måste inom kungl. järnvägsstyrelsen inrättas.
För att tillhandagå öfverdirektören vid beredningen af till järnvägsbyggnaderna
hörande ärenden anställdes vid nämnda byrå på grund af kungl. brefvet
den 22 december 1897 en byrådirektör. Enligt medgifvande i kungl. brefvet
den 4 november 1898 anställdes sedermera å järnvägsbyggnadsbyrån,
förutom byrådirektören, en byråingenjör, en notarie och en revisor.
Generaldirektören grefve R. Cronstedt erhöll nådigt afsked den 11
november 1897 och efterträddes af generaldirektören K. F. T. Nordström,
hvilken var chef för kungl. järnvägsstyrelsen och således äfven för statens
järnvägsbyggnader till den 23 september 1904, då han utnämndes till
landshöfding öfver Örebro län. Sistnämnda dag utnämndes generaldirektören i
kungl. telegrafstyrelsen M. R. Sahlin till generaldirektör och chef för kungl.
järnvägsstyrelsen.
Under den tid, som förflutit sedan kungl. järnvägsstyrelsen erhöll
ledningen af statens järnvägsbyggnader, hafva icke allenast betydande sträckor
nva statsbanor blifvit anlagda, utan därjämte har statsbanornas längd
afse-värdt tillökats genom inköp af den s. k. västkustbanan samt bandelarna
Luleå—Gällivare och Örebro—Frövi. Under denna tid är ock att märka
den skedda utvidgningen af den förut af danska statsbanorna underhållna
ängfaijeförbindelsen mellan Sverige och Danmark genom insättandet af en
svenska statsbanorna tillhörig, med dubbla järnvägsspår försedd ångfaija
mellan Malmö och Köpenhamn. Sedan år 1898 en ny järnvägsförbindelse,
den s. k. kontinentalbanan, kommit till stånd mellan Malmö och
Trelleborg samt reguljär ångbåtsförbindelse medels såväl svenska som tyska
fartyg anordnats mellan sistnämnda stad och Sassnitz å Rugen, har
dessutom den direkta förbindelsen mellan Sverige och Tyskland samt
kontinenten blifvit betydligt förbättrad. Genom den särskildt under de senare åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
