Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En öfverblick öfver statsbanenätets utveckling intill 1905 års utgång
er-hålles af nedanstående tabell, hvilken angifver de trafikerade statsbanornas
ärliga tillväxt och sålunda omfattar såväl de genom statens försorg byggda
banornas längd i hufvudspåret jämte vid bananläggningen utförda
grenspår som ock de enskilda järnvägar, hvilka hlifvit af statsverket inköpta
och inforlifvade med statsbanorna.
År ^
Statsbanornas tillökning km År ! Stats- ! ! banornas |
tillökning | km År |
Statsbanornas tillökning km ! År 1 1 Stats- 1 banornas |
tillökning km
1S56 31 1869 40 1882 1 39 1895
1857 62 1870 — 1883 67 1896 419
1858 75 1871 72 1884 13 1897 - 1
1859 83 1872 50 1885 75 1898 —
1860 51 1873 144 1886 86 1899 9
1861 29 1874 72 1887 27 1900 166
1882 338 1875 58 1888 36 1901 —
1868 64 1876 87 1889 82 1902 272
1864 130 1877 27 1890 — 1903 85
1865 7 1878 | 101 1891 342 1904 —
1K66 178 1879 217 1892 78 1905 —
1867 34 1880 15 1893 103
1868 1 1881 , 240 1894 | 143
Numera äro, såsom längre fram närmare visas, statsbanorna
dubbelspå-riga å en sammanräknad längd af 135,6 kilometer.
Den grafiska framställningen å sid. 12 åskådliggör, i hvad mån
statsbanenätets utveckling under de olika åren härrört af nybyggda statsbanor och
af inköpta privatbanor.
Statsbanenätets totala omfattning och utsträckning i rikets olika delar
vid 1905 års ulgång framgår af kartan pl. 1, som tillika angifver under
hvilka förvaltningsperioder de af staten byggda banorna tillkommit.
De olika banornas höjdförhållanden synas å profilerna pl. 2—7. Å
desamma förekommande höjdsiffror utmärka rälens underkants samt sjöars
och vattendrags lägsta vattenytors lägen öfver hafvets yta, hvilken är antagen
ligga 3,8 6 in öfver tröskeln i Stockholms sluss.
Huru de fullständiga profiler, som upprättats för hvaije bana efter dess
färdigbyggande, te sig, synes af plansch 8, som angifver
sammanbindnings-banan genom Stockholm, hvilken plansch därjämte innehåller de
beteckningar, som användas för sådana profilritningar.
Den här ofvan lämnade framställningen öfver utvecklingen af det svenska
statsbanenätet under dess femtioåriga tillvaro utvisar en omfattning långt
utöfver hvad som kunde förutses, då statsmakterna fattade det första
beslutet om anläggandet af järnvägar för statens räkning. Påtagligen hade
man då ingen tanke på att statsbanor eller öfverhufvud någon järnväg skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
