Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eljes icke uppfyller sina ofvan angifna förbindelser, eller öfvertråder hvad i § 5
år stadgadt, eller af anledning, som arbetschefen icke kan godkänna, inställer
eller så långsamt bedrifver arbetet, att detsamma enligt arbetschefens åsikt icke
kan inom föreskrifven tid blifva färdigt, år arbetschefen berättigad att utan
arbetslagets hörande anse detta arbetsaftal å arbetslagets sida brutet samt vidtaga
anordningar för arbetets fullbordande på de villkor, som kunna betingas; varande
arbetslaget i så fall förlustigt all rått till innestående 25 % af sitt tillgodohafvande
för de på grund af detta aftal redan utförda arbetena.
§ 8.
Därest arbetschefen under i § 7 omnämnda förhållanden skulle medgifva, att
arbetena af arbetslaget fullbordas, år arbetslaget i alla händelser skyldigt att
därvid ställa sig till efterrättelse de nya bestämmelser och villkor, som arbetschefen
pröfvar vara behöfliga.
I sådana trakter, där arbetarna icke kunnat erhålla bostader hos ortens
befolkning, har alltsedan statens järnvägsbyggnader påbörjades åt arbetarna
uppförts baracker, i hvilka de inkvarterats och fått begagna järnvägen
tillhöriga sängkläder. Detsamma var af helt naturliga skäl förhållandet i de
öde bygder, genom hvilka en del af de norrländska banorna blifvit
framdragen, och vid dessa banbyggnader användes äfven under den blidare
årstiden i rätt stor omfattning tält för arbetsfolkets härbärgerande. Åt
arbetare, boende i enskilda lägenheter, utlämnades äfven, där så ansågs
nödigt, sängkläder, och åt sådana arbetare, som helt och hållet bekostade
sin inkvartering, utbetalades vid de först byggda stambanorna en ersättning
härför med ett visst af arbetsbefalet bestämdt belopp för hvaije af dem
ut-gjordt dagsverke.
När järn vägsarbetena bedrefvos i trakter, där sågadt virkes anskaffande
skulle medfört afsevärda transportkostnader, måste barackerna gifvetvis i
allmänhet byggas så enkla som möjligt. Väggarna till barackerna bestodo
då oftast af i lutande ställning uppställdt rundvirke och bekläddes
utvändigt med torf eller kringfylldes med jord. Dessa baracker, som vanligtvis
inrymde 10—15 man, voro sålunda anordnade på ungefär samma sätt som
vanliga kolarkojor. Undantag från denna regel måste emellertid göras
for sådana platser, där större arbeten förekommo och arbetsstyrkan var
samlad under en längre tid. Så var förhållandet vid många af statsbanorna
och särskildt vid nordvästra stambanan och några af de norrländska
banorna.
De vid Storlien och Enafors å linjen Torpshammar—riksgränsen
uppförda barackerna bestodo af dubbla brädväggar, mellan hvilka fylldes
sågspån. Dessa baracker innehöllo behörig utredning för arbetarnas
hviloplatser samt för förvaring af deras effekter och i hvaije rum funnos spislar
för lokalernas uppvärmning och för matlagning. Liknande baracker
anordnades till stort antal å södra distriktet af statsbanan
Gällivare—Riksgränsen. Här nämnda baracker byggdes i olika storlekar för inrymmande
af 12—60 man och indelades så, att hvaije rum afsågs för 12 man.
Å norra distriktet af statsbanan Gällivare—Riksgränsen, där under första
tiden svårigheter mötte att anskaffa virke till provisoriska byggnader, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
