Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
distriktet under hallbyggnadens första tid genom arbetsbefalet. Denna
anordning visade sig snart olämplig, men då tillhandahållandet utefter
arbetslinjen af matvaror och andra nödvändighetsartiklar i tillräcklig omfattning
icke syntes komma till stånd utan ingripande från järnvägens sida,
öfver-lämnades dessa omsorger sedermera till en för hvartdera af banans distrikt
af järnvägsbefalet anskaflad proviantör. Dessa proviantörer erhöllo genom
arbetsbefälets försorg betalning för de till arbetarna levererade varorna, i
det att vid arbetslikvidens utbetalning motsvarande afdrag gjordes å dessa
senares tillgodohafvande hos järnvägen.
Vid statens järnvägsbyggnader hafva såväl tjänstemännen som öfrig
personal alltid kostnadsfritt åtnjutit sjukvård och medikamenter, för
hvil-ket ändamål särskilda läkare varit anställda för hvart arbetsdistrikt eller
delar däraf samt sjukhus anordnats på sådana ställen, där dylikt ej
funnits att tillgå inom orten. Kostnadsfri sjukvård genom dessa läkare har
äfven varit medgifven arbetspersonalens dem åtföljande hustrur samt barn,
och tjänstemännens familjer åtnjöto samma förmån vid några banor i
Norrland, där för dem stora svårigheter skulle mött att på annat sätt erhålla
erforderlig läkarvård. Familjerna erhöllo därvid äfven nödiga
medikainen-ter på järnvägens bekostnad. Genom kungl. järnvägsstyrelsens
bestämmelse den 4 juli 1899 är i sistnämnda hänseenden den ändring gjord, att
icke tjänstemännens men all öfrig byggnadspersonals hos densamma
inneboende hustrur och oförsöijda barn erhålla fri läkarvård, dock att
medikamenter för dem icke bekostas af järn vägsmedel.
Vid de först byggda statsbanorna iakttogs det försiktighetsmått, att
arbetarna före sitt antagande undergingo läkarbesiktning och att endast
sådana antogos, som icke voro behäftade med smittsam eller obotlig sjukdom
och sådana åkommor, som kunde menligt inverka på deras arbetsduglighet.
Arbetare, som under arbetet sjuknat eller blifvit så skadad, att han
kortare eller längre tid vore urståndsatt att försörja sig, har erhållit, därest
han icke på järnvägens bekostnad vårdats å sjukhus, behöfligt understöd
af järnvägsbyggnadsmedel. Vid de först byggda banorna kunde sådant
understöd utgå för en tid af högst ett år, men numera äro i detta afseende
förändrade föreskrifter gällande. Genom skrifvelse till arbetscheferna den
27 januari 1903 bestämde nämligen kungl. järnvägsstyrelsen, att
sjukaflö-ning för vid statens järnvägsbyggnader anställd arbetare finge utgå med 1
kr. 25 öre om dagen, samt att sådan aflöning, hvilken icke utan styrelsens
särskilda medgifvande finge utbetalas för längre tid än 60 dagar under ett
och samma kalenderår, skulle få åtnjutas jämväl för sön- och helgdag, som
infaller under sjukdom. Efter styrelsens bepröfvande i hvaije särskildt fall
kunde dock vid sjukdom i följd af kroppsskada sjukaflöning utbetalas
med högre belopp än ofvan angifvits.
Konstgjord arm eller konstgjordt ben, kirurgiskt bandage med mera
dylikt, som vid järnvägsbyggnaden anställd person nödgas enligt
vederbörande läkares intyg begagna till följd af kroppsskada, tillkommen under
tjänstgöring, bekostas af järnvägsbvggnadsmedlen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
