Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillämpas, utan kurvor med mindre radier, lämpade efter lokala förhållanden
och spårväxlarnas anordning, hafva då måst inläggas.
Häraf framgår att den vid statsbanornas påböljande fastställda
minimi-radien i hufvudspåret endast i ett fall underskridits vid de af staten nybyggda
statsbanorna. Däremot kunde icke den bestämmelse, som i instruktionen
för öfverste Ericson berörde banornas lutningsförhållanden, följas för alla
de sedermera byggda statsbanorna.
På samtliga statsbanorna söder om Gäfle—Dala järnväg öfverstiges
lutningen 10 °/oo endast på ett ställe å västra stambanan i närheten af Valla,
där å 1,054 meters lång sträcka lutningsförhållandet 11 %o (1: 90) måst
till följd af svåra terrängförhållanden tillgripas, samt å bispåret från Kil
till Fryksta, hvarest lutning 14,3 %» förekommer. Äfven norra stambanan
till Ånge med dess grenbanor till Söderhamn och Hudiksvall samt
stambanan Bräcke—Sollefteå och en stor del af tvärbanan genom Jämtland äro
byggda med 10 %o som maximilutning. Däremot lade
terrängförhållanden alltför stora hinder i vägen för användning af nämnda
lutningsförhål-lande å den västligaste delen af nämnda tvärbana. Från Ytterån till
riks-gränsen begagnades därför lutningar 16,6 7 %o (1 : 60) i rätt stor
utsträckning och samma lutningsförhållande måste äfven tillämpas å statsbanan
Sundsvall—Torpshammar. För stambanan genom öfre Norrland från
Lång-sele till Morjärv fastställdes maximilutningen till 16 %o. A tvärbanan
genom Jämtland måste emellertid på ett ställe begagnas ännu större lutning än
den ofvannämnda; för banans sammanknytning med norska statsbanan
blef det nämligen nödvändigt att mellan Storliens station och riksgränsen
mot Norge utlägga linjen i lutning 19,2 3 %o (1 :52). Trafiken å denna del
af tvärbanan ombesörjes emellertid med rullande materiel tillhörig norska
Merakerbanan, hvilken bana själf å betydliga sträckor är byggd med nämnda
skarpa lutning.
Däremot har tvärbanan Luleå—Riksgränsen kunnat å sträckningen
Gällivare—Riksgränsen utföras med användning af en största lutning af 10 %o,
men bandelen Luleå—Gällivare var vid dess inköp af staten byggd med
maximilutning 13,3 %o. Stambanans genom öfre Norrland grenbanor
Mel-lansel—Örnsköldsvik och Vännäs—Umeå byggdes med skarpaste lutning af
16 °/oo.
Af de söder om Gäfle—Dala järnväg belägna järnvägar, som blifvit af
staten inköpta, äro linjerna Mjölby—Hallsberg och Örebro—Frövi utförda
med lutningar icke öfverstigande 10 %o. På västkustbanan förekommer
däremot å sträckan Göteborg—Hälsingborg på några ställen
lutningsförhållandet 12,5 °/oo (1 : 80). Sådan lutning har måst inläggas vid nämnda
ban-dels båda ändpunkter och vid dess förande öfver Hallandsås.
FRIA RUMMET Å BANA OCH STATIONER.
För att järn vägsfordon med å dem lastade föremål skola utan hinder
kunna framföras på järnvägsspåren få naturligtvis fasta föremål icke
förefinnas inom vissa afstånd vid sidorna om och öfver spåret. Dessa afstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
