Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett för sin billighet anmärkningsvärdt grundläggningssätt användes för
en del af brostöden å den för östra stambanan åren 1871 och 1872 uppförda
bron öfver Stångån invid Linköping. Denna bro och den med densamma
sammanhängande viadukten öfver hamnkajen därstädes har en total längd
mellan landfästena af 183,07 meter och består af 26 fasta spann, däraf 24
å 6,23 6 meter och 2 å 5,64 meter, samt en 22,15 meter lång svängbro med
2 öppningar af 8,9 meters vidd. Förutom svängbron äro 21 af de mindre
spannen uppförda öfver vattendraget, hvaremot de öfriga spannen äro
landspann. Bottnen i vattendraget består af ett från 4,6 till 8,6 meter mäktigt lager
af blålera samt därunder fast, stenigt gruslager, och största vattendjupet är
omkring 2,4 meter. Brons farbana är belägen på en höjd af 4,6 meter öfver
vattenytan. För landfästena samt svängbropiren uppfördes på pålgrund
granitmurar, hvilka på vanligt sätt direkt uppbära broöfverbyggnaden, och för
hvartdera af landspannens mellanstöd förstärktes äfvenledes grunden medels
nedslagning af pålar, å hvilka till jämnhöjd med gatuplanet uppfördes
granitmur, uppbärande en järnbock, å hvilken broöfverbyggnaden anbringades.
Flod-spannens stöd, af hvilka de å ömse sidor närmast svängbron bestå af dubbla
järnbockar och de öfriga af enkla sådana, äro däremot af en mera ovanlig
konstruktion, i det att murverk icke blifvit användt vid desammas
uppförande. Järnbockarna för dessa stöd hvila å 200 millimeters fyrkantpålar,
30 stycken för hvardera af de dubbla bockarna och 18 för hvaije enkelbock.
Sedan pålarna blifvit afsågade omkring 0,6 meter under vattenytan, utfylldes
omkring hvaije pålgrupp sten till jämnhöjd med pålhufvudena, hvilka
sam-manbundos med en gjutjärnssko. I denna fastades den järnbock, som
uppbär närliggande två spanns broöfverbyggnad. Arbetena med afskärning af
pålarna och anpassning af de under vattenytan i Stångån belägna järnskorna
underlättades betydligt därigenom att de kunde utföras vid ett 0,6 meter
lägre vattenstånd än det vanliga, enär vattenytan utan olägenhet sänktes
nämnda mått efter det seglationen å Kinda kanal för året upphört.
Genom att sålunda endast trä och järn begagnades för större delen af
brostöden blef grundläggningen väsentligt billigare än om murverk skulle,
såsom vanligt är vid större broar, användts under vattenytan.
Grundläggningen för brons samtliga stöd betingade nämligen en utgift af endast 28,710
kronor, under det att bron i sin helhet kostade 91,448 kronor.
Totalkostnaden för bron måste äfven anses vara särdeles låg, då densamma uppgick
till endast omkring 500 kronor pr meter af hela längden.
Vid anläggningen af statsbanan Kilafors—Stugsund uppfördes en viadukt
i Söderhamn, för hvilken användes ett grundläggningssätt, snarlikt det ofvan
beskrifna för bron öfver Norsälfven. Viadukten består af 44 spann, däraf
41 hafva 6,53 meters, två 6,i meters och ett 5,37 meters spännvidd, och är
belägen i kurva med 1,500 meters radie samt i lutning 10 °/00. Vid
landfästena finnas på omkring 3 meters djup under gatuplanet fast botten, ä
hvilken de direkt uppmurades, men mellan landfästena är den fasta
bottnen däremot belägen på större djup under gatans nivå. För att på
billigaste och lättaste sätt kunna genomtränga de mycket lösa jordlagren
nedpressades för hvart och ett af viaduktens mellanstöd till den fasta bottnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
