Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
Största delen af järnvägarnas husbyggnader kunna vara så enkla, att
man rörande dem ej må tala om någon stil. Därest nödiga kraf i
konstruktivt hänseende på det ändaniålsenligaste och med undvikande af
onödig kostnad ernåtts, så har man därunder lätt funnit, hvad som kan och
bör göras för vinnande af tillfredsställande former och proportioner samt
af möjligen tillåten prydlighet.
Stations- och boställshusen äro väl de, på livilka man borde ställa några
anspråk i arkitektoniskt hänseende.
öfverste Ericson, den första chefen för statens järnvägsbyggnader,
föredrog det enkla och billiga, men tillät dock stundom att den traditionella
238. Stationshus af livskemodellen.
»
rektangulära formen i plan fick brytas i ett eller annat framstående
eller indraget parti till vinnande af något lif i fasaden. Men snart blef
äfven detta förbjudet. Rikets ständer hade nämligen hos Kungl. Maj:t
anhållit om iakttagande af den största sparsamhet vid statens
järnvägsbyggnader. Denna sparsamhet drabbade icke minst husbyggnaderna. Vidare
erfor man snart, att ju flera hus man byggde efter samma ritning, desto
billigare blefvo de emot hus efter olika modeller, hvilket enligt beräkning
af golfytor och kubikinnehåll blef jämförelsevis dyrare. Men inånga lika
hus verka enformigt, i synnerhet dä de följa tätt efter hvarandra.
Sedan emellertid statens järnvägsväsende nått en betydligare utveckling
och miljonerna börjat ymnigare flyta in i järnvägskassan samt inlevereras
till statskontoret, uppnåddes en viss frihet mera gynnsam för järnvägs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
