Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter den förbättrade Linghemsmodellen. Norsholmshuset måste snart
utvidgas medels ett tillbygge, som eget nog och för undvikande af en
dyrbarare grundläggning uppfördes af trä.
Linköpings stationshus af sten, delvis tvåvånings, visar till det yttre
huf-vudsakligast fogstruken röd tegelmur. Huset erhöll sedermera indirekt
hehöfligt ökadt utrymme genom uppförande af särskildt ilgodshus.
Kimstad: tvåvånings stationshus af trä efter Olskrokens modell.
Fiskeby och Grafversfors, små envånings stationshus af trä.
Norrköping: större stationshus af sten, tvåvånings, rappadt och
put-sadt äfven utåt, samt 4-spårig banhall. Huset invigdes jämte bandelen
Katrineholm—Norrköping den 2 juli 1866.
Åbv: tvåvånings stationshus af trä, tillbyggdes sedermera för vinnande
af en större väntsal afsedd hufvudsakligen för Kolmårdens sommargäster.
Simonstorp och Strångsjö: stationshusen, af trä, äro på sitt sätt
tvåvånings och byggda efter Habotvpen.
I)e många öfriga bansträckorna torde icke böra behandlas särdeles
utförligt, utan utplocka vi ett och annat stationshus, unikt eller typiskt, och
redogöra i all korthet med ord och bild för dem.
Jönköpings stationshus, med vacker belägenhet på Vätterns sydligaste
strand, har sin hufvudfasad åt staden. Huset liknar örebrotypen, men
betydligt utvidgad och förbättrad, örebrohuset har endast täckt plattform.
1 Jönköping om någonstädes var banhall af nöden, enär nordanvinden
ohejdad, 15 mil öfver den oroliga insjöns böljor eller is, stormar vildt mot
stationen.
Trafikvåningens anordning är den vanliga, öfvervåningen innehåller
boställsrum m. m., i niidtparliet för stationsföreståndaren och i flyglarna
för ogift tjänstepersonal.
Huset är rappadt äfven utvändigt och ej hållet i någon särskildt
framträdande stil.
Stockholms centralstationshus: af de många skisser, hvilka framställdes
till detta hus, som skulle på hästa sätt inrymma det väldiga programmet,
måste åtskilliga kasseras och det antagna förenklas för vinnande af
måttligare byggnadskostnader. År 1871 fullbordades huset till sitt yttre och af
det inre nedre våningen och 11 rum en trappa upp; stationen öppnade sina
portar den 15 juli sistnämnda år för den allmänna trafiken. Ett par år
därefter var husets hela inre fullbordadt. I fig. 236, 256 och 257 lämnas
plan och vyer af Stockholms centralstation.
För grunden måste pålas. Under påfyllda, lösare lager vanns fast
botten på olika djup å Brunkebergsåsens utgreningar, med undantag af under
banhallens sydvästra del. Där syntes de järnskodda pålarna genomtränga
bordläggningen å gamla, djupt liggande båtar eller fartyg, likväl utan att
nå fast botten, under det att andra pålar sannolikt icke nådde längre än
till spanten. Följden häraf blef ojämn bärighet och någon sättning i västra
banhalismurens sydligaste del. Någon lättnad och järnförstärkning af muren
anbragles sedermera därstädes, hvarefter all sättning upphörde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
