Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tal olika platser vid statsbanorna, med omkring 65 kilometer dubbel- och
15 kilometer enkelledningar och öfver 200 telefonapparater.
Under år 1905 har dessutom till banbevakningens tjänst anordnats en
36 km lång dubbeltrådig telefonledning mellan Riksgränsen och Abisko
med sammanlagdt 22 telefonapparater, fördelade på 18 platser vid denna
bandels stationer, banmästare- och banvaktsstugor.
De ofvan nämnda telefonerna äro använda uteslutande för järnvägens
eget behof och stå icke i förbindelse med för allmänheten tillgängligt
telefonnät. Men dessutom hafva för såväl nyssnämnda ändamål som för att
betjäna den trafikerande allmänheten anordnats mera omfattande
telefonförbindelser, hvilkas betjänande bekostas af järnvägstrafikmedel.
Samtidigt med att ett rikstelefonnät i slutet af 1880-talet började
organiseras och i samma mån som detsamma sedermera utvecklats, har det
nämligen visat sig nödvändigt att på allt flera järnvägsstationer anordna
förbindelser med detta telefonnät. År 1891 träffades därför mellan
järnvägs-och telegrafstyrelserna en öfverenskommelse om anordnande af
telefonförbindelser mellan rikstelefonnätet och järnvägsstationerna vid statsbanorna
mot en årlig afgift af 80 kronor för hvarje sådan förbindelse. Antalet
riks-telefonförbindelser växte numera snabbt, och det blef redan 1895 behöfligt
träffa en ny öfverenskommelse lämpad efter de förändrade förhållandena.
Denna äger ännu gällande kraft och de hufvudsakliga bestämmelserna i
densamma äro, att aftal skall mellan de båda styrelserna träffas för hvarje
gång en rikstelefonförbindelse behöfver till järnvägens lokaler anordnas, att
telefonförbindelserna underhållas och växling ombesörjes af telegrafverket
för de telefoner, som vid statsbanorna anläggas såväl på telegrafverkets som
på järnvägens bekostnad, och att en årlig afgift erlägges till telegrafverket
utgående med 55 kronor för hvaije direkt telefonförbindelse, 30 kronor för
hvarje af telegrafverket anlagd anknytningsledning med apparat och 10
kronor för hvaije af järnvägen anskaffad anknuten telefonapparat.
I hvilken grad behofvet af rikstelefonförbindelser till statsbanornas
lokaler ökats sedan nämnda tidpunkt framgår däraf, att medan år 1895
fun-nos 85 direkta förbindelser, 8 telegrafverkets anknytningsapparater och 8
järnvägens egna apparater i förbindelse med rikstelefonnätet och
järnvägsstyrelsen härför erlade en årsafgift af 3,448 kronor, voro år 1900
motsvarande antal 240 direkta förbindelser, 43 telegrafverket tillhöriga och 50
järnvägens egna anknytningsapparater samt uppgick årsafgiften då till
15,821 kronor, och år 1905 funnos icke mindre än 344 direkta
telefonförbindelser, 52 telegrafverkets och 56 järnvägens anknutna apparater samt
belöpte sig årsafgiften då till 22,013 kronor. I antalen apparater för de
nämnda åren äro icke medräknade de vid centralstationen i Stockholm
anknutna järnvägens apparater, för hvilka undantagsbestämmelser äro i
nämnda öfverenskommelse intagna.
Förutom förbindelserna med rikstelefonnätet har det äfven varit nödigt
att till den trafikerande allmänhetens tjänst och för järnvägens egna ändamål
anskaffa förbindelser med Stockholms allmänna telefonbolags nät. För dessa
förbindelser gälla bestämmelserna i ett mellan järnvägsstyrelsen och bola-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
