Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grunddrag åro dessa båda typer öfverensstämmande. Ramverken med hjul,
cylindrar och maskineri äro lika å båda typerna, men pannan till den senare
är mindre och ångtrycket lägre. Under det att den förra typens vikt i
tjänst är 75,6 ton, väger den senare blott 66,6 ton. Denna skillnad betingas
af de olika fordringar, som ställas på dem. Lokomotiv litt. Ma skola
befordra malmtåg i stigningar 10 %o och 8%o> under det att af lokomotiv
litt. Mb hufvudsakligen fordras, att de skola kunna igångsätta lunga
malmtåg och befordra dem å horisontal bana och i lutningar.
För att så mycket som möjligt kunna utnytlja dessa lokomotivs stora
dragförmåga, användes påskjutande lokomotiv i de långa och branta
stigningarna dels å linjen Kiruna—Riksgränsen från Stenbacken till Kajsaniemi
och från Abisko till Vassijaure, där stigningar 10 %o skola öfvervinnas,
dels å linjen Gällivare—Luleå från Gällivare till Ripats, där en stigning af
11 °/00 skall öfvervinnas. Genom denna anordning har det blifvit möjligt
att i malmtågen inkoppla ett större antal vagnar än eljes varit förhållandet.
Utan påskjutning bestämmes nämligen tågbelastningen för hela linjen af
tågmotståndet i ofvannämnda stigningar och kommer lokomotivets fulla
dragkraft endast till användning en obetydlig del af den sträcka det har
att öfverfara. Ett lokomotiv af typen litt. Ma framför tåg bestående af 28
treaxliga malmvagnar som väga 10,9 ton och lasta 35 ton samt dessutom
en packvagn. Lokomotiv af typen litt. Mb framför tåg bestående af 33
treaxliga malmvagnar som väga 9,1 ton och lasta 25 ton samt dessutom en
packvagn, därvid hjälp af påskjutande lokomotiv erhålles på förutnämnda
ställen. Dessa båda lokomotivtyper, som byggts för trafiken å de
nordligaste af statens järnvägar, hafva förarehytten inbyggd för personalens skydd
mot det hårda vinterklimalet. De beskrifvas närmare å sid. 71—86.
Ett af lokomotiven litt. Mb nr 651 (lig. 294) är försedt med en panna af
särskild konstruktion med mycket stor rostyta, 3,7 kvm mot 2,3 kvm å
öf-riga lokomotiv, och stor eldöppning. Detta lokomotiv användes för de i
artikeln Lokomotivbränsle omnämnda torfeldningsförsöken, se sid. 331.
Sedan de stora industriella företagen i Norrland betingat anordnandet
af genomgående persontågsförbindelser mellan öfre Norrland och
hufvud-staden, dröjde det ej länge innan de för detta ändamål använda
lokomotiven af hufvudsakligen Kb- och Kc-typerna visade sig otillräckliga, så att
tågförseningar ofta förekommo och förstärkningslokomotiv, särskildl
vintertiden, måste användas. För att undanröja dessa olägenheter och i den mån
banans öfverbyggnad medgaf sådant kunna öka tågens hastighet,
konstruerades år 1903 en ny lokomotivlyp, som betecknas litt. L (flg. 52 och 53). De
fordringar som uppställdes på de nya lokomotiven voro, att de skulle kunna
framdraga tågen med 35 kms hastighet i de längsta stigningarna af 16 %o>
samt att de dessutom skulle kunna framföras med en största hastighet af
75 km i timmen. För erhållande af den härför nödvändiga dragkraften,
omkring 6,000 kg, måste lokomotiven utföras sexkopplade, enär den vid
de norrländska banorna använda lätta byggnaden, hvad såväl spår som
broar beträffar, icke tillåter nämnvärdt större axeltryck än 12 ton, och ett
fvrkoppladt lokomotiv sålunda ej skulle lämna den erforderliga adhesions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
