Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
båda sidorna, under det att inre eldstadsmanteln år i ett stycke. Förbind*
ningen mellan den yttre och inre eldstaden år & sidor och gaflar utförd
på vanligt sätt med stagbultar af heldragen koppar. Endast några särskildt
ansträngda stagbultar, nämligen de i sidornas yttre och öfre rader samt
gaf-larnas öfre, äro af Stones bronsmetall. De båda eldstadstaken äro
förbundna med hvarandra genom takstag af mjukt stål. Af dessa äro de båda
främre raderna utförda som expansionsstag. Såväl bakgafveln som
tubplåtarna äro i öfrigt stagade som å öfriga pannor af denna modell (litt.
Cc, L, Tb). Eldöppningen år utförd enligt Webbs system. I eldstaden finnes
ett hvalf af eldfast tegel, hvars stenar sinsemellan binda hvarandra. .
Skorstenen år olik den för statens järnvägars lokomotiv vanligen
använda modellen. Den hittills med få undantag når (å de från Amerika
inköpta lokomotiven) använda gnistsläckaren år borttagen och ersatt med en
konisk tratt under skorstenen i rökskåpet (fig. 33). Tratten år af perforerad plåt
och vänd med den större basen uppåt samt omfattar blästerröret med den
mindre. Rostytan är utförd på vanligt sätt med en fallrost framtill.
Asklådan år försedd med tvenne från förarehytten ställbara luckor for
reglering af draget. Af dessa luckor är en belägen baktill och en under
midten af asklådan. Dessutom finnas såväl framtill som under de båda
luckorna nedfällbara skopor för underlättande af asklådans rengöring.
Rökskåpet är synnerligen stort och inrymmer förutom gnistsläckaren
åfven cylindrarnas till- och afloppsrör jämte en del af ångöfverhettaren.
Detta är det första lokomotiv vid statens järnvågar, hvars panna försetts
med ångöfverhettare. Ändamålet med ångans öfverhettning är att utan
höjning af trycket öka ångans temperatur, hvarigenom den befrias från sin
fuktighet. Fördelarna hos den öfverhettade ångan ligga däri, att
öfver-hettningen minskar cylinderkondensationen, hvilken vid användandet af
mättad (våt) ånga vid ett vanligt lokomotiv kan uppgå till afsevärd storlek.
Ju större öfverhettningen är, desto större år möjligheten att förhindra ångans
kondensation i cylindrarna, ty så mycket längre tid åtgår, innan ångans
temperatur i cylindrarna sjunker, så att den blir nämnvärdt fuktig. Med
minskad cylinderkondensation följer minskad kol- och vattenförbrukning.
Den öfverhettade ångans verkningsgrad år dessutom högre än den mättades
på grund af att den intar en större volym, hvadan ju högre öfverhettningen
drifves, desto mindre blir ångförbrukningen vid en gifven cylinderfyllning.
Den vid detta lokomotiv använda öfverhettaren (fig. 33) år
konstruerad af tyska ingenjören W. Schmidt. För ångans öfverhettning användes
en del af de i eldstaden utvecklade förbränningsgaserna. Apparatens
konstruktion år i korthet följande.
De öfre vanliga tuberna ha ersatts med 18 stora tuber af 133 mms
yttre diameter. I hvardera af dessa äro två par U-böjda rör —
öfverhett-ningsrören — införda, hvilka utgå från en vid rökskåpstubplåten fäst
ång-låda. Det ena af dessa rörpar är längre än det andra. Från regulatorn
inkommer ångan i en afdelning af ånglådan, genomgår därefter först de
längre och sedan de kortare öfverhettningsrören, samt inkommer i en andra
afdelning af ånglådan, hvarifrån den ledes genom ångrören till cylindrarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
